Kategoriarkiv: Djur

Harjakt med kamera

Hare på Revingehed

Att smyga på vilda djur är bland det roligaste och mest spännande jag vet. Det man på fackspråk kallar för pyrschjakt, fast med kameran då. Genom att iaktta från vilket håll vinden blåser och var solen befinner sig går det med lite tur att komma relativt nära djuren. För någon vecka sedan lyckades jag få riktigt bra harar ute på Revingehed.

Eftersom solen stod relativt lågt och jag hade det starka ljuset rakt i ryggen tror jag hararna hade svårt att upptäcka mig, åtminstone med synen. Just på den här platsen växte även många mindre furubuskar, som jag kunde smyga fram bakom utan att hararna såg mig.

I denna bloggpost har jag valt ut två olika bildvarianter. Många skulle nog säga att bilden ovan är bäst. Det är en mer ”rakt på” bild. Mycket hare helt enkelt. Personligen gillar jag nog bilden nedan lite bättre eftersom den har mer djup och mer miljö. Jag tog bilden mellan furugrenarna som ger motivet en trevlig inramning.

Hare bakom furubuskar

Du är kanske även intresserad av:
> Hare i vårhage
> Fältharar i Linnebjers naturreservat

Ladusvala på taggtråd

Ladusvala på taggtråd

För någon vecka sedan lade jag upp en bild på en ladusvala som jag fångat i flykten. Att luften är svalornas rätta element råder det inga som helst tvivel om. Men ibland måste man ju ta en liten paus i insektsjakten och vila lite också. Och vilar gör svalorna gärna på trådar av alla olika slag. Elledningar brukar vara en favorit, men i brist på annat fungerar även en taggtråd.

Du är kanske även intresserad av:
> Ladusvala fångad i flykten 
> Svala på jakt 

Gulärlor i kvällssolen

Gulärla i björk

Gulärlor finns det ganska gott om på Vombs ängar. Under flera kvällar har jag promenerat längs Klingavälsåns rinnande vatten och fått många fina bilder på fågeln, som är närbesläktad med sädesärlan men betydligt mer färgglad. Extra intensiv blir den gula färgen i kvällssolens varma ljus. 

Gulärla på stolpe

Vildkanin

Vildkanin

När jag var liten vill jag minnas att det fanns gott om vildkaniner i Skåne. Nuförtiden ser man dem relativt sällan. De är i vilket fall inte lika vanliga som de närbesläktade hararna, som jag i stort sett ser varje gång jag besöker sandiga hagmarker i Skåne. Förmodligen är det den så kallade kaninpesten som har tärt rejält på beståndet under senare år.

Bilden ovan tog jag vid Sjötorps ängar för några dagar sedan. När jag tog bilden började mörkret falla och först trodde jag att det var en harpalt som jag hade i sökaren. Men nu när jag har studerat bilden närmare i datorn konstaterar jag att det bör vara en vildkanin. Öronen är nämligen ganska korta.

Jag tycker att bilden blev ganska trevlig. De ljusa oskarpa punkterna i förgrunden är vita björnbärsblommor.

Ormvråk på utkikspost

Igår spenderade jag flera timmar ute i skog och mark. Även om temperaturen har fallit ett par grader de senaste dygnen är det fortfarande högsommarvarmt. Nu gör även myggen sig påminda. Jag fick åtskilliga stick innan jag plockade fram myggmedlet ur ryggsäcken. Men myggstick hör liksom sommaren till. 

I bildväg fick jag lite smått och gott med mig hem. Den här ormvråken fann jag sittande på en gammal trädstam. Avståndet var kanske lite väl långt och jag fick inte fler chanser innan den lyfte och försvann. Ormvråkar är alltid väldigt vaksamma och har full koll på sin omgivning. 

Trädstammen som den sitter på har förmodligen sparats av skogsägaren för att  bevara den biologiska mångfalden i området. I stammar som denna stortrivs skalbaggar och andra insekter, vilket i sin tur ger föda åt exempelvis hackspettar. Och som en ren bonus fungerar de som en perfekt utkikspost för ormvråkar. 

Du är kanske även intresserad av:
> Ormvråk i Fyledalen 
> Ormvråk på grindstolpe