Kategoriarkiv: Arkitektur

Detta är inte någon renodlad arkitekturblogg. Men att fotografera arkitektur är något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Under den här bloggkategorin samlar jag bilder på allt från moderna och nybyggda kontor till historiska byggnader.

Sex bilder från staden Hjo

Kyrkogatan i Hjo

Den gångna veckan spenderade jag ett par dagar i den lilla staden Hjo vid Vätterns västra strand. Jag har kört förbi staden tidigare men aldrig stannat till. Intrycket av staden överträffade helt klart mina förväntningar.

Stadsmiljön präglas av ett härligt lugn och närheten till sjön Vättern. Många av de gamla trähusen med handhyvlade paneler är välbevarade. Av den anledningen brukar Hjo kallas för ”trästaden”.

Hantverksagatan i Hjo

Jag noterade dessutom att de gamla kullerstensgatorna var bevarade. Och då menar jag inte den fyrkantiga sten som finns i många städer runt om i landet. Nej, här var den gamla runda, och tämligen ojämna, stenbeläggningen kvar.

Staden har även tilldelats Europa Nostras hedersmedalj ”för det beaktansvärda bevarandet av den samlade trästaden Hjo, vilket inneburit ett bibehållande av dess särprägel och charm”.

Hamnen i Hjo

Hjo har en anrik historia som sträcker sig ända bak till 1300-talet. Under 1400-talet erhöll staden stadsprivilegier. Bygget av Göta Kanal under 1800-talets första hälft innebar ett rejält uppsving för staden. Ungefär samtidigt anlades stadens hamn och befolkningsmängden ökade markant.

Hjo strandbad

I slutet av  1800-talet invigdes Hjo Vattenkuranstalt.  Hit kom societeten från städerna för att koppla av och kurera sina krämpor. De stora och välbevarade trävillorna längs stadsparken minner om denna tid. Strax norr om hamnen finns Hjo strandbad med de för staden så ikoniska badhytterna.

Badhytter och hamnen i Hjo

Hjo har även något så unikt som ett naturreservat mitt i stadskärnan. Genom detta rinner Hjoån där jag själv lyckades se flera vackra öringar i vattnet.

Gamla brandstationen i Hjo

Vid den lilla träbron som går över Hjoån, fann jag en stor röd träbyggnad som en gång i tiden var stadens brandstation. I det höga slangtornet hängdes slangarna på tork. Varje kväll tändes en lampa i tornets högsta fönster för att hålla dåtidens största fara borta.

Lyckligtvis har Hjo varit förskonat från större bränder, vilket naturligtvis bidragit till att staden är så välbevarad. Ett undantag är dock en större brand i slutet av 1700-talet då bland annat den gamla kyrkan förstördes.

Om man söker lugnet samt närheten till både vatten och storslagen natur skulle jag definitivt rekommendera ett besök i Hjo.

Kurhaus Binz

Kurhaus Binz på Rügen

På bästa läge längs strandpromenaden i Binz på tyska ön Rügen ligger Kurhaus Binz. Denna pompösa och klassiska byggnad uppfördes 1907 enligt ritningar av den tyske byggmästaren Otto Spalding.

Under främst 1920-talet var detta exklusiva badhotell populärt bland välbärgade gäster som besökte kurorten Binz. På hotellet fanns bland annat ett kasino och det arrangerades ständigt olika varietéer och kabaréer.

Kurhaus Binz klarade sig igenom såväl andra världskriget, då det bland annat fungerade som härbärge åt flyktingar från de bombhärjade städerna, och den följande DDR-tiden.

Under senare år har Kurhaus Binz moderniserats och restaurerats till sin fornstora glans och drivs idag av hotellkedjan Travel Charme GmbH. Exklusiviteten finns naturligtvis fortfarande kvar. Vill man bo i några av de vackra sviterna får man vara beredd på att det kostar en del.

När jag besökte Binz för ett tag sedan fick jag tillfälle att ta några bilder på byggnaden från olika vinklar och i varierande ljusförhållanden. Bilden ovan är tagen i kvällsljuset från den långa piren som nästan ligger i direkt anslutning till huset.

Kurhaus Binz - panorama i gryningsljus

Den andra bilden togs i gryningsljuset. Perspektivet ser kanske lite underligt ut och det beror på att jag fick ta fyra olika bilder som jag sedan fogade samman i efterbehandlingen. Annars hade jag aldrig fått med hela huset med de 24 mm jag hade tillgång till.

Du är kanske även intresserad av:

Semesteranläggningen Prora på ön Rügen

Prora på Rügen

Strax söder om Sassnitz på den tyska ön Rügen ligger det lika mäktiga som mytomspunna byggnadskomplexet Prora. Faktum är att Prora, med sin totala längd på över fyra kilometer fördelat på sex våningsplan, anses vara en av de längsta byggnaderna i världen.

Prora uppfördes som en semesteranläggning då nationalsocialismen var det rådande idealet i Tyskland. Bygget startade 1936 men han aldrig slutföras innan andra världskriget bröt ut 1939. Initiativtagare till Prora var organisationen Kraft durch Freude (KdF), som löd under den nazistiska fackföreningsrörelsen ”Deutche Arbeitsfront”.

Grundtanken var att en betydande del av Tysklands arbetare skulle erbjudas en relativt billig semester alldeles intill Rügens vackra sandstrand. Totalt planerades för 10 000 rum, som samtidigt kunde härbärgera 20 000 gäster. Alla skulle erbjudas boende i tio dagar, vilket gjorde att anläggningen årligen skulle kunna ta emot en halv miljon gäster. Rummen var relativt spartanska, men alla hade havsutsikt. I anslutning till anläggningen planerades även för restauranger och en stor festplats. Dessa blev dock aldrig färdigställda.  

Prora fasad

Ytligt betraktat verkar kanske idén bakom denna mäktiga semesteranläggning som både omtänksam och generös. Men bakom organisationen KdF fanns så klart flera mer eller mindre dolda mål och syften. För Prora var inget vanligt hotell eller vilohem. Dagarna på Prora var detaljplanerade och inrutade i en mängd olika aktiviteter, allt ifrån sporter till filmvisningar och konserter, som alla egentligen hade syftet att stärka den nazistiska regimens ideal. På Prora skulle trötta och tvivlande arbetare hämta kraft för att sedan återvända hem och jobba ännu hårdare för att återupprätta den tyska nationens stolthet.  

Arkitektoniskt är Prora onekligen intressant. Tillsammans med Reichsparteitagsgelände i Nürnberg är det ett av få bevarade byggnadsverk från det tredje riket. Prora uppfördes i armerad betong, som sedan kläddes med tegel och puts, vilket var en helt ny byggnadsform på 30-talet.

Prora ruiner

Under andra världskriget användes Prora bland annat som fältsjukhus. Vid krigsslutet övertog Röda Armén anläggningen och brukade den som soldatförläggning. I vilken omfattning Prora användes under DDR-tiden vet jag inte riktigt, men jag gissar att stora delar bara fick förfalla. Det gjordes även försök att spränga några av de ej färdigställda norra huskropparna, dock utan någon större framgång. Den armerade betongen var helt enkelt för stark. Dessa står idag kvar som tomma och inhägnade ruiner längs stranden.

Efter Tysklands återförening har Prora till stor del renoverats och rustats upp. Idag inrymmer anläggningen allt från exklusiva semesterlägenheter till vandrarhem. Antagligen är detta det enda rätta sättet att i längden bevara detta imponerande byggnadsverk för eftervärlden.

Prora ruin

Morgonljus vid bryggan i Binz

Gryningsljus vid stranden i Binz

I förra veckan spenderade jag tre dagar vid den tyska Östersjökusten. Eftersom jag gärna vill resa relativt lätt lämnade jag den tunga kamerautrustningen hemma. Kompaktkameran fanns däremot med och jag packade även ner ett lättare resestativ. Även om det inte var någon egentlig fotoresa så fick jag en del bilder med mig hem. En del av dessa kommer jag säkert att lägga upp här på bloggen den närmaste tiden.

Jag börjar med dessa fyra som jag tog vid den berömda piren i kurorten Binz på ön Rügen. Jag steg upp före gryningen och begav mig ut till den vidsträckta stranden längs Prorer Wiek med förhoppning om att fånga en soluppgång. Tyvärr var det rejält disigt den här morgonen så någon sol gick inte att skönja. Men bilderna jag fick i det svaga, diffusa gryningsljuset blev ändå ganska trevliga.

Piren i Binz

Bryggan i Binz har en lika lång som brokig historia. Den första byggdes i trä redan 1902 och fungerade främst som angöringsbrygga för båtar. Drygt två år senare, den 30 december 1904, förstördes denna 560 meter långa träkonstruktion i en häftig storm.

Under piren i Binz

Två år därpå var en ny brygga uppförd, som senare fick namnet ”Prinz Heinrich Brücke“. Även denna skulle drabbas av en tragisk olycka. I samband med att en ångare lade till vid bryggan den 28 juli 1912 brast en sektion och 50 personer föll i vattnet. 17 av dem miste livet.

I och med att vägnätet byggdes ut förlorade bryggan sin funktion som angöringsplats. 1942 hade träkonstruktionen vittrat sönder så pass mycket att den kollapsade. Någon ny brygga byggdes varken under krigsåren eller DDR-tiden. Först 1994 uppfördes en ny pir i Binz. Denna är 370 meter lång och används fortfarande som angöringsplats för mindre utflyktsbåtar.

Seebad Binz

Du är kanske även intresserad av:

Stockholmsledet 11 börjar ta form

Stockholmsledet 11 AXIS nya huvudkontor i Lund

Det har hänt en hel del sedan jag för ett år sedan fotograferade Stockholmsledet 11 från Brunnshög. Den tio våningar höga byggnaden, som kommer att inrymma AXIS nya huvudkontor, börjar så smått bli klar. Det tycks dock återstå en del mindre arbeten på fasaden. Vidare gissar jag att det finns en hel del kvar att göra interiört.

Tidigare var det sagt att byggnaden på 42 000 kvadratmenter skulle stå färdig i maj 2019. Det datumet har antagligen senarelagts, för jag har svårt att tänka mig att allt kan färdigställas inom en månad.

Den här bilden tog jag för några dagar sedan. Bilden är tagen med en teknik som jag börjat använda alltmer den senaste tiden. Inte minst när jag fotograferar stora byggnader och skogslandskap. Bilden består nämligen egentligen av sex olika exponeringar som jag sedan sammanfogat i efterbehandlingen. På så sätt får jag betydligt mer vidvinkel än vad jag hade med mig vid fototillfället. Och resultatet blir inte helt tokigt.

Du är kanske även intresserad av:
> Stockholmsledet 11 i april 2018
> Edison Park i Lund