Bofinkens sång är omisskännlig och ett riktigt uppskattat vårtecken. De senaste veckorna har hanarna börjat markera sina revir med sina karaktäristiska strofer.
Sången brukar beskrivas som en genomrullande tonföljd som avslutas med en snärtig knorr. När sången är som mest intensiv kan en bofink sjunga tio gånger i minuten, vilket blir tusentals gånger per dygn.
Bofinken är en riktig allätare, något som gör att många hanar väljer att övervintra i Skåne. Under vintern livnär den sig på fröer. På sommaren är det däremot nästan enbart insekter och spindlar som står på menyn.
Bofinken på bilden fångade jag vid Stensoffan för några dagar sedan.
Våren har anlänt till Skåne och flyttfåglarna med den. Ett vårtecken gott som något är att sångsvanarna – precis som tranorna – har påbörjat sin resa norrut. När jag besökte Almens fågeltorn tidigare idag såg jag ett flertal sångsvanar landa på Krankesjöns vatten. Här vilar de upp sig en stund innan de fortsätter resan.
Nästa anhalt kan mycket väl bli Hornborgasjön eller Tysslingen. Men häckningsplatserna ligger ytterligare en bra bit norrut, vid de norrländska sjö- och myrmarkerna där solen aldrig går ner i sommar.
Den observanta ser säkert ett gäng storskrakar precis där svanarna går ner. Det var ovanligt hög aktivitet bland storskrakarna idag. En av dem – en ståtlig hane – lyckades jag fånga på bild precis när den svepte förbi fågeltornet.
I denna bloggpost publicerar jag enklare vardagsbilder och kortare texter.
Snö och dimma
[260106] Först kom det en massa snö – därefter drog dimman in. Och just dimma ger alltid landskapsbilden en helt ny dimension. När jag tidigare idag promenerade längs det än så länge isfria vattnet vid Höje å fångade jag den här bilden.
Jag skulle just lämna parkeringen vid Stensoffan och köra hem när jag upptäckte att en ormvråk kom glidande rakt ovanför mig. Jag följde fågeln med blicken och noterade att den snart slog sig ner på en gammal död gren en bit från mig. Solen var så sakteliga på väg att dala ner bakom horisonten.
Jag tog en chansning och försökte långsamt närma mig trädet där fågeln satt. Jag hade inte sett många rovfåglar tidigare under dagen och det här kunde i bästa fall bli en fin ”bonusbild”.
Att smyga sig på en ormvråk som sitter högt över marken är i princip omöjligt. Det gäller snarare att hålla tummarna och hoppas på att den inte flyger iväg. Att närma sig långsamt och ta nya bilder med jämna mellanrum brukar vara en bra strategi.
Den här gången kom jag hyggligt nära. Ljusförhållandet var inte helt enkelt. Men det varma infallande kvällsljuset gav ormvråken en närmast gyllene ton. Gul är den ju själva verket inte. Det här ser snarare ut att vara en relativt ljus och sannolikt ganska ung individ. Strax efter jag tagit bilden lyfte fågeln och försvann. Även om resultatet kanske inte blev helt perfekt så blev det trots allt en trevlig bonusbild.
Jag brukar ha som tradition att fotografera alla juldekorationerna i Lund. Den här säsongen ska givetvis inte vara något undantag. Så någon timme före soluppgången tidigare idag begav jag mig ut en liten runda med kameran. Eftersom jag är ganska bekväm vill jag helst fotografera utan stativ. Lyckligtvis fungerar det relativt bra med dagens moderna kameror.
Den ståtliga granen på Stortorget är ett självskrivet motiv varje jul. Bilden ovan med restaurang Stortorgets dekorerade fönster i bakgrunden tycker jag blev ganska fin i all sin enkelhet. Nedan kan ni även se hela granen, där den i all sin prakt lyser upp torget. Temat på stadens alla dekorationer är tydligen ”Vinterglöd”. Inspiration har hämtats från den stilla vinterskogen och de vackra stjärnorna som bryter mörkret. I den resliga granen går det bland annat att hitta dekorationer av kottar, snöflingor och min personliga favorit, små djur i form av ugglor och ekorrar.
Klostergatan är stiligt dekorerad med långa granprydda girlanger med en stor lysande snöflinga i mitten. Så länge jag kan minnas har Klostergatan varit dekorerad med julljus mellan husfasaderna. Givetvis är det inte samma dekorationer, men på ett ungefär har det alltid sett ut så här i juletid.
Jag passerade även Domkyrkan där det traditionsenligt står två stora upplysta granar framför ingången. Jag koncentrerade mig på en av dem och fick med den varmt belysta fasaden i bakgrunden.
