Kronhind med kalv

Kronhind med kalv

Vi har kommit en bra bit in i september och kronhjortarnas brunst är i full gång. Just nu samlas stora grupper med kronhjortar på ängarna i närheten av Vomb. Jag tog en tur ut dit tidigare i veckan.

De stora grupperna med de brölande platshjortarna befann sig långt ut på fälten. Att fotografera några av dessa var så klart uteslutet. Men turen var ändå på min sida. Inne i skogen lyckades jag nämligen få bilder på en mindre grupp hindar med kalvar.  

Som tur var uppmärksammande jag hjortarna först. Som ni vet är det ofta det omvända förhållandet som gäller. Jag hukade mig ner bakom grenar och annan undervegetation och lyckades hitta en liten glipa där jag hade någorlunda fri sikt.

Kronhind och kalv Vomb

Kronhjortar är otroligt vaksamma djur, som anar minsta rörelse, ljud eller doft. Så efter en liten stund började de så smått ana min närvaro. Till min lycka tog de aldrig till flykten utan drog sig snarare in i den skyddande skogen. Som fotograf vill jag alltid störa djuren så lite det bara går.

Gruppen bestod av 7-8 individer i varierande storlek. Det som genast slog mig var hur små två av kalvarna var. Kronhindarna föder normal sina kalvar i månadsskiftet april-maj, men dessa, som fortfarande har de karaktäristiska prickarna, måste vara födda betydligt senare. Nu står hösten för dörren och jag undrar om de kommer att klara en sträng vinter.

På den nedre bilden ser ni båda kalvarna tillsammans med två hindar (förmodligen mammorna) framför ett av de många pumphusen som finns i närheten av Vombs vattenverk.

Kronhindar och kalvar

Du är kanske även intresserad av:
> Kronhindar och ungdjur på Vombs ängar
> Kronhjortar på ängarna väster om Vombs fure

Regnbåge över Klingvalla

Regnbåge över Klingvalla

Ingen har väl undgått att det har regnat en hel del i Skåne de senaste veckorna. Intensiva regnskurar varvade med solsken är ganska typiskt septemberväder.

Och regnade gjorde det verkligen strax innan jag tog den här bilden bland tallarna vid Klingvalla för någon vecka sedan. Kvällssolen skapade därefter en riktigt läcker regnbåge och jag var så klart tvungen att plocka fram kameran och ta några bilder.

Du är kanske även intresserad av:
> Regnbåge över Vombs ängar

Juvenil törnskata

Juvenil törnskata

Varje år brukar jag få ett gäng bilder på törnskator. Men i år har jag varken sett eller fotograferat speciellt många. Faktum är att denna är den första jag lyckats fånga på bild i år.

Det här ser ut att vara en juvenil törnskata, sannolikt har den nyligen lämnat sina föräldrar och syskon. Av det mörka ögonbandet att döma kan det vara en ung hane. Men jag är långt ifrån säker.

Jag fann den sittande på en stolpe ute vid Vombs ängar för någon vecka sedan. När fåglar poserar så här fint är det inte svårt att få snygga bilder.

Du är kanske även intresserad av:
> Varfågel på träpåle

Rådjur i närheten av Vasaholm

Rådjur vid Vasaholm

Igår kväll begav jag mig ut på jakt efter nya bilder. Efter att ha kört runt en del på Revingehed utan att finna något gjorde jag ett sista stopp vid Vasaholm, som ligger längst den stora vägen mellan Dalby och Veberöd.

Jag gick ut en bit på fälten där jag vet att det brukar finnas både rådjur och hjortar. Och mycket riktigt, där ute i det höga gräset tittade ett rå fram. Trots att ljuset var svagt så här pass sent på kvällen lyckades jag få ett par skarpa bilder.

Rådjur i högt gräs

Ett rådjur visade sig ganska snart vara tre stycken, bland annat ett kid som hunnit bli ganska stort så här på höstkanten. Efter en liten stund skuttade det efter sin mamma in i den trygga skogen och försvann.

Därefter fortsatte jag den lilla skogsvägen upp i höglänt terräng. Ganska snart mötte jag en hare och lite längre ut på fälten såg jag även en större grupp dovhjortar. Så hit får jag kanske återvända en annan dag.

Du är kanske även intresserad av:
> Råbock i daglega
> Rådjur äter eklöv

Gul Rudolf – SAAB J 29 Tunnan

Gul Rudolf - SAAB J 29 Tunnan

I augusti 1995 besökte jag den stora flygdagen på Skånska flygflottiljen F10 i Ängelholm. F10 firade 50 år på Barkåkra och dagen innehåll ett par riktiga godbitar. Dels visades det då helt nya planet JAS 39 Gripen upp på plattan. Men många i den stora publiken hade säkert tagit sig till Ängelholm för att för första gången på väldigt många år återse det här planet i flygvärdigt skick, SAAB J 29 Tunnan, eller Gul Rudolf som just den här individen benämndes.

J 29 gjorde sin första flygning 1948. De första enheterna överlämnades och sattes i tjänst i flygvapnet 1950. Totalt tillverkades 661 exemplar av detta till utseendet karaktäristiska flygplan.

Tunnan var speciell på många sätt. Det var exempelvis det första svensktillverkade stridsflygplanet med pilvinge. Strax efter andra världskriget hade SAAB nämligen kommit över hemliga ritningar från tyska Messerschmitt på en pilvinge-konstruktion. Premiärflygningen gjordes av den engelska piloten Robert Moore eftersom det inte fanns någon svensk pilot med erfarenhet av att spaka pilvingade flygplan.

I likhet med sina motsvarigheter i USA och Sovjetunionen, F86 Sabre och Mig-15, hade J 29:an luftintaget i nosen. Piloten satt alltså mer eller mindre ovanpå den relativt voluminösa de Havilland Ghost-motorn, därav flygkroppens lite udda utseende.

J29 Tunnan på F17 Kallinge

J 29 Tunnan var i grunden ett jaktflygplan, vars beväpning primärt bestod av fyra automatkanoner och jaktrobotar. Men även attack- och spaningsversioner togs fram på flygplanstypen. För att J29 skulle kunna lyfta från korta startbanor försågs den med speciella startraketer.

19 år efter att den sista Tunnan lämnat flygvapnet lyckades ett gäng flygentusiaster på F10 hämta ut ett sparat exemplar av Flygvapenmuseum i Linköping. Och efter långt och träget arbete fick Gul Rudolf åter luft under vingarna 1995. Idag opereras flygplanet av Swedish Air Force Historic Flight och visas regelbundet upp på flyguppvisningar i såväl Sverige som våra grannländer.

Tyvärr deltog Gul Rudolf endast i en gruppuppvisning i samband med flygdagen på F17 i augusti 2019. Jag hade hoppats på fler och bättre bilder på ett av mina favoritflygplan. Det kommer kanske fler tillfällen framöver för planen är att Gul Rudolf ska hållas flygande fram till åtminstone 2026, då flygvapnet fyller 100 år. Hur som helst var det roligt att återse planet efter ganska många år.

> Läs gärna historien om J 29 Tunnan på Flygvapenbloggen

Du är kanske även intresserad av:
> SAAB 32 B Lansen nr 32542
> Flygvapnets stora flygdag på F17 i Kallinge