Etikettarkiv: fåglar

Jag gillar att fotografera alla vilda djur. Fåglar är utan tvekan mest tillgängliga. Det är anledningen till att just fågelbilder dominerar mitt flöde. Skåne är ett bra landskap för just fågelfotografering. Variationen är stor och utsiktsplatserna är många.

Gräsänder och viggar vid Skrivaremöllan

Gräsand i flykt - Skrivaremöllan

Under de senaste veckorna har jag haft ett närmast konstant underskott på nytagna bilder. Av ett flertal olika anledningar har det helt enkelt blivit för få turer med kameran.

Så för att återgå till någon form av ”jämviktsläge” gäller det nog att skärpa till sig den närmaste tiden. Lyckligtvis verkar den värsta sommarhettan vara borta för den här gången, vilket naturligtvis underlättar arbetet en hel del.

På måndagskvällen var jag i vilket fall ute några timmar med kameran. Jag gjorde bland annat ett kortare stopp vid de gamla kvarndammarna vid Skrivaremöllan, som ligger strax utanför Torna Hällestad. Här fann jag både gräsänder och viggar.

Bilden på den flygande gräsanden som just lättat från vattnet tycker jag blev ganska trevlig. Notera de små vattendropparna i luften. Först trodde jag att det var en juvenil hane, men efter lite funderande är jag mer inne på att det är en adult hane med en så kallad ”eklipsdräkt”. Hanarna ruggar nämligen strax efter häckningen och sedan tar det någon månad innan de får tillbaka sin riktiga färgprakt. Den här hanen kunde i vilket fall flyga, vilket indikerar att fjädrarna har växt ut igen.

Gräsandshona - Skrivaremöllan

Gräsändernas ungar är nästan fullvuxna nu, men andhonan håller fortfarande ett vakande öga på dem.  Jag lyckades få en fin bild på en adult hona när hon dök fram ur det höga gräset. Ungarna var i närheten men fastnade tyvärr aldrig på bild.

Vigg hane vid Skrivaremöllan

I dammarna fann jag även ett par viggar. Dessa är ofta ganska skygga och simmar nästan alltid iväg när man kommer nära. Bilden nedan med det oskarpa gräset i förgrunden blev dock inte så tokig.

Du är kanske även intresserad av:
> Gräsand i flykt
> Vigg vid Källby dammar

Ryttlande tornfalk

Tornfalk ryttlar i luften

Tornfalken bör vara den vanligaste falkarten vi har i södra Sverige. Den förhållandevis lilla rovfågeln är dessutom ganska lätt att känna igen.

Ofta ser man tornfalken ryttla en bit upp i luften. Med snabba vingslag och utsträckt stjärt håller den sig på samma plats och spanar ner mot marken efter ett lämpligt byte.

När den upptäcker en sork, groda eller kanske en gräshoppa gör den en snabb störtdykning och fångar sitt byte med utfällda klor.

Du är kanske även intresserad av:
> Tornfalk jagar mullvad
> Lärkfalk fångar sländor

Hackspett-paret matar sina ungar

Större hackspett, hane, anländer till bohålet med näbben full med mat.

För ett tag sedan gick jag förbi ett äldre träd. Alldeles i närheten satt en större hackspett och gav ifrån sig sitt karaktäristiska varningsläte. När jag studerade fågeln lite närmare noterade jag att den hade näbben helt fullmatad med insekter. Två tydliga tecken på att den sannolikt hade ett bo alldeles i närheten.

Det tog inte lång tid innan jag lyckades lokalisera ett antal hål i trädets stam. Från ett av hålen hördes tydligt pipandet från ett gäng hackspettungar. En av föräldrarna, som visade sig vara en hane, var fortfarande relativt upprörd över att jag befann mig i närheten. Så jag ökade avståndet till boet en smula och efter en liten stund lugnade han ner sig. På den översta bilden sitter han utanför bohålet med en rejäl matlevereans.

Större hackspett - hona

Ytterligare någon minut senare dök även honan upp med näbben full med mat (bilden ovan). Exakt vad det var hon hade i näbben kunde jag inte riktigt urskilja, men bytet såg ganska stort ut och det kan ha varit en puppa med någon form av slända i.

Den större hackspetten lägger normalt fyra till sju ägg, som ruvas av både hanen och honan. Äggen kläcks efter cirka två veckor och sedan stannar ungarna i boet i ytterligare tre veckor.

Större hackspett, hona matar ungar

När jag hade fått ett gäng hyggliga bilder, bland annat de fyra jag har publicerat här, lämnade jag platsen och lät hackspettarna fortsätta med sitt trägna arbete. Att föda upp fågelungar är sannerligen ingen lek.

Större hackspett med näbben full med insekter

Du är kanske även intresserad av:
> Hackspettens smedja
> Spillkråka – hane

Skrattmås försöker stjäla abborre från fisktärna

Fisktärna och skrattmås

I naturen pågår en ständig kamp om födan. Många gånger handlar det om att ta och ge. Andra gånger om att äta eller ätas.

En rafflande luftstrid om en liten abborre utspelade sig mellan en fisktärna och en skrattmås när jag besökte Almens fågeltorn för några dagar sedan.

Fisktärnan är betydligt duktigare på att fånga fisk än skrattmåsen. Den senare får väl mer kategoriseras som en opportunist och den tvekar inte att stjäla mat från andra.

Skrattmås försöker stjäla abborre från fisktärna

Jag hade följt den lilla fisktärnan en bra stund med kameran när den plötsligt gjorde ett snabbt dyk ner mot vattenytan för att sedan lyfta med en liten abborre snyggt placerad i näbben.

Men fiskelyckan blev kortvarig för fisktärnan. En skrattmås dök nästan omedelbart upp och försökte stjäla bytet. Efter en kortare luftstrid släppte fisktärnan den lilla abborren som snabbt föll tillbaka mot vattnet.

Men kampen var inte över där. Fisktärnan dök snabbare än skrattmåsen i ett försök att återta sitt förlorade byte, med skrattmåsen strax bakom sig. Hur det hela slutade såg jag däremot inte. Men det blev en liten rolig bildserie där jag har valt ut tre bilder och skapat ett litet collage.

Klicka gärna på collagebilden för att se den lite mer i detalj.

Grågåsens gässlingar växer snabbt

Grågås och gässlingar vid Almen, Krankesjön

Varje år vid den här tiden förvånas jag över hur fort grågåsens gässlingar växer. Redan så här i slutet av maj månad är det inte jättemycket som skiljer gässlingarna från de vuxna individerna. Åtminstone inte storleksmässigt.

Grågåsen lägger oftast fyra till sex ägg i början av april. Sedan ruvar honan äggen en knapp månad innan gässlingarna kläcks. Gässlingarna som jag fångat på bild här bör alltså vara en knapp månad gamla.

Grågås på sommaräng

Vad jag har läst kan en gässling vara flygfärdig redan efter ca 70 dagar, alltså en bit in i juni. Anledningen till att ungarna utvecklas så pass snabbt är att de måste vara redo för flytten söderut framåt höstkanten. Färden bär normalt inte längre än en bit ner i Europa, men kan vara väl så strapatsrik för en ung gås, som vanligtvis flyttar i sällskap med sina föräldrar.

Gässen jag fotograferat här kan mycket väl vara en familj. Två vuxna individer och totalt sex gässlingar. Men det kan även vara delar av två familjer för grågässen sammanstrålar inte sällan i större grupper när ungarna blir mer rörliga.

Bilderna är tagna på Almens strandängar alldeles intill Krankesjön. Gässen gick lugnt runt och betade trots att det fanns en del människor i närheten. Den översta bilden är väl mer karakteriseras som en miljöbild än en ren fågelbild. Jag tyckte nämligen att det blommande trädet i bakgrunden var så vackert och när gässen lufsade förbi gjorde jag några exponeringar.

Grågås med gässlingar

På den mellersta bilden håller en av föräldrarna ett vakande öga på mig. Grågässen är för övrigt extra utsatta vid den här tiden på året. De ruggar nämligen strax efter häckningen. Då tappar de flera av de stora pennfjädrarna på vingarna och av den anledningen är de oförmögna att flyga.

Du är kanske även intresserad av:
> Grågässen anländer tidigt på våren
> Grågäss på Vombs ängar