Etikettarkiv: fåglar

Jag gillar att fotografera alla vilda djur. Fåglar är utan tvekan mest tillgängliga. Det är anledningen till att just fågelbilder dominerar mitt flöde. Skåne är ett bra landskap för just fågelfotografering. Variationen är stor och utsiktsplatserna är många.

Grönsiska vid Salvikens strandängar

Grönsiska vid Salvikens strandängar

Grönsiskan är en liten trevlig fågel som kan ses längs de Skånska kusterna så här års. Precis som den närbesläktade gråsiskan har den en karakteristiskt strimmig fjäderdräkt. Men det är bara grönsiskan som har den gulgröna färgtonen.

Just den här individen observerade jag vid Salvikens strandängar strax norr om Vikhög för några månader sedan. Jag är inte helt säker på om det är en hane eller hona. Hanen har normalt lite intensivare färger än den här. Men eftersom bilden togs i september kan det även vara en juvenil individ.

Grönsiska längs Öresund-kusten

Många grönsiskor beger sig ner till Väst- och Sydeuropa under vinterhalvåret. Men en hel del individer stannar även kvar och i Skåne går det att observera grönsiska året runt.

Som en liten parentes kan jag nämna att ögonblicket efter att jag tog de här bilderna dök en sparvhök upp. Därefter försvann alla småfåglar i ett nafs.


Du är kanske även intresserad av:

Snatterand vid Källby dammar

Snatterand - hane

En av de andfåglar som inte sällan väljer att övervintra i Skåne är snatteranden. Storleksmässigt påminner snatteranden en hel del om gräsanden. Men framför allt hanarna känns igen på den småvattriga fjäderdräkten i gråbeiga toner.

Snatterand vid Källby dammar

Snatteranden häckar främst längs den svenska Östersjökusten. På senhösten beger sig många individer till sina övervintringslokaler i Västeuropa. Men om vintern är mild stannar även en del snatteränder i Skåne. Just den här hanen fotograferade jag vid Källby dammar söder om Lund.

Du är kanske även intresserad av:

Lövsångare på björkkvist

Lövsångare i björk

Det är inte speciellt ofta jag får hyggliga bilder på sångare. Och när jag väl lyckats har jag ganska svårt med artbestämningen. Men efter en del bläddrande i fågelboken kan jag bara få det här till en lövsångare.

De flesta sångare är väldigt rörliga och välkamouflerade. De sitter inte länge på samma ställe, vilket betyder att de oftast flugit till en annan gren innan man tryckt av en bild. Men just den här gången var jag snabbare än fågeln.

Det här bör alltså vara en lövsångare. För grönsångaren har ljusare bröst och gransångaren ska ha mörkare ben. Dessutom är ju lövsångaren vår vanligaste sångare, så rent statistiskt är det mest sannolikt att det är en lövsångare.

Den här individen fann jag sittande på en björkkvist i slutet av augusti. Just vid den här tiden på året beger sig lövsångaren söderut mot vinterkvarteren i Afrika.

Du är kanske även intresserad av:

Gråkråka letar efter föda på stranden

Gråkråka på stranden

Kråkan är kanske inte den mest exotiska fågelarten vi har i Sverige. Men faktum är att populationen har minskat så pass mycket att den idag kategoriseras som ”nära hotad”.

Personligen tycker jag att kråkfåglar är ganska trevliga. Framför allt är de intelligenta, sociala och väldigt läraktiga.

När det kommer till föda är kråkan en riktig opportunist som äter både animalisk och vegetarisk kost. Vad just den här gråkråkan letade efter när jag fotograferade den på stranden noterade jag aldrig. Men det kan mycket väl ha varit små snäckor eller räkor som spolats i land tillsammans med ålgräset.

Sparvhök på jakt vid Skanörs ljung

Sparvhök på jakt över björnbärssnår, Skanörs ljung

Att fotografera sparvhökar i flykten är sannerligen ingen enkel uppgift. De gracila rovfåglarna flyger ofta både lågt och snabbt. Därför är det alltid lite extra kul när man faktiskt lyckas få skapliga bilder.

Just den här sparvhöken räddade min dag när jag besökte Skanörs ljung för ett par veckor sedan. Efter att ha letat flera timmar utan att hitta något roligt att fotografera såg jag plötsligt någon som rörde sig snabbt över ljungheden. Jag höjde kameran, siktade och tryckte av en snabb bildserie.

Till min lycka upptäckte jag att åtminstone ett par bilder i serien var skarpa. När man tar bilder på flygande fåglar så här pass nära marken och vegetationen är det inte ovanligt att kameran låser skärpan på något annat objekt än just fågeln. Men i just det här fallet blev det perfekt.

Jag har flera gånger skrivit om att jag helst vill fånga djur i sitt rätta sammanhang. Just här passerade sparvhöken över ett björnbärssnår. Björnbären går till och med att se nere i vänsterkanten av bilden. Det är i sådana här miljöer sparvhökarna jagar sina byten, som oftast består av olika slags småfåglar.

Sparvhök vid Skanörs ljung

Den andra bilden i serien tog jag när sparvhöken girade snett uppåt för att sedan flyga bort mot ett närliggande träd. Den lite mörkare toningen i bildens nederkant är havet och horisontlinjen.


Du är kanske även intresserad av: