Etikettarkiv: fåglar

Jag gillar att fotografera alla vilda djur. Fåglar är utan tvekan mest tillgängliga. Det är anledningen till att just fågelbilder dominerar mitt flöde. Skåne är ett bra landskap för just fågelfotografering. Variationen är stor och utsiktsplatserna är många.

Blå kärrhök på jakt över Revingehed

Blå kärrhök jagar över Revingehed

I lördags begav jag mig ut till Revingehed för att fotografera rovfåglar. Det var hygglig aktivitet i luftrummet. Jag såg många glador, flera tornfalkar och även en del ormvråkar. Men klart roligast var när jag upptäckte blå kärrhökar som jagade över fälten.

Att studera kärrhökarna när de ljudlöst glider fram över ängarna är riktigt fascinerande. Stundtals flyger de nästan så lågt att de slår i grässtråna med vingarna. Sedan tar de plötsligt höjd, gör några girar och kollar in läget, för att därefter återgå till sin marknära jakt.

Blå kärrhök ovansida

Jag lyckades aldrig notera att de fångade något. Men det fanns gott om småfågel ute på fältet och jag såg även tornfalkar som fångade åkersorkar, så nog fanns det en del lämpliga byten i området.

Den blå kärrhöken finns i två olika färgvarianter. De adulta hanarna är gråblåa och ljusa i dräkten. Sedan finns det honfärgade individer, som antingen är just adulta honor eller juvenila fåglar.

Klart karaktäristiskt för alla blå kärrhökar är dock den vita övergumpen, som syns tydligt på två av bilderna. Om jag får göra en högst okvalificerad gissning så tror jag att detta är ungfåglar.

Blå kärrhök vid Krankesjöns strand

Du är kanske även intresserad av:

Storskarv och gråhäger på samma bild

Storskarv och gråhäger

Den här bilden tog jag ute vid Vikhögs strandängar för några veckor sedan. På sätt och vis är den lite speciell. För även om jag ofta får bilder på både storskarv och gråhäger så är det långt ifrån varje dag jag lyckas fånga de båda fåglarna på samma bild.

Både storskarven och gråhägern är väldigt duktiga på att fånga fisk. Men tekniken de använder skiljer sig en hel del åt. Storskarven är en skicklig dykare och rör sig smidigt under vattnet där den jagar fisk med stor precision.

Gråhägern är däremot ingen simmare. Istället sitter den helt stilla på ett lämpligt ställe och inväntar att något passande byte ska simma förbi. När så sker reagerar den blixtsnabbt och spetsar inte sällan fisken med sin vassa näbb.

Roskarl rastar vid Vikhögs ängar

Roskarl - Vikhög

I förra veckan tog jag en tur ut till Vikhög för att spana in fågellivet längs strandängarna. Här lyckades jag bland annat få bilder på Roskarl, en fågelart jag aldrig fotograferat tidigare.

Roskarlen är en kompakt byggd vadare med kort hals. Karaktäristisk är även den relativt kraftiga näbben som den använder till att vända på små stenar för att fånga tångloppor och andra insekter.

Roskarl vid Vikhögs ängar

Roskarlen är en mycket skicklig flygare, som kan färdas upp till 100 mil per dygn. De flesta individerna häckar längs den norska kusten och ser normalt bara i Skåne på sin värd söderut mot tropiska Västafrika. Så denna duo har en bit kvar att färdas innan de når sitt vinterkvarter.

Tre bilder på storspov

Storspov i flykt över Krankesjön

Jag har fått en hel del bilder på storspov i år. Många gånger har bilderna bara blivit liggande och bortglömda. Så idag tänkte jag lägga upp tre bilder på den fina snäppan som kategoriseras som världens största vadarfågel.

Storspoven är lätt att känna igen på den väldigt långa näbben. Men för de flesta är nog fågeln mest känd för sin melankoliska och bubblande sångdrill som går att höra ute på de öppna fälten under vår och sommar. Storspoven övervintrar längs Europas västkuster, men häckar i hela Sverige, företrädesvis på hedar och myrar. Därför är den inte svår att upptäcka på Vombs ängar och Revingehed där jag tagit dessa bilder.

Den översta bilden är klart färskast. Den tog jag från Almens fågeltorn för en vecka sedan. Plötsligt kom en storspov flygande i hög fart över Krankesjön och då gällde det att vara snabb med kameran. Jag tycker att det blev en riktigt fin bild där storspoven visar ovansidan av vingarna och den karaktäristiska vita triangeln vid stjärtens bas.

Välkamouflerad

Storspov flyger - Vombs ängar

Även vid det här tillfället i våras lyckades jag fånga en storspov i flykten. Jag såg nämligen när fågeln landade bakom en mindre kulle. Så min plan var att dold smyga fram och försöka få fina närbilder på spoven.

När jag väl kikade upp över krönet kunde jag inte lokalisera fågeln. Som ni ser är de väl kamouflerade i sin spräckliga dräkt. Men det dröjde inte många sekunder innan storspoven lyfte och då lyckades jag ta en bildserie när den försvann ut över ängarna.

Närbild från bilen

Storspov på Vombs ängar

Vill man ha bra närbilder på storspovar är det en bra taktik att försöka fotografera från bilen. Stannar man till längs grusvägen som går rakt över Vombs ängar – vilket många fotografer gör – brukar det gå att komma nära storspovarna utan att de blir rädda.

Den här bilden tog jag i våras när jag ändå körde västerut över ängarna. Här ser man tydligt storspovens långa ben, som är nödvändiga för att den ska kunna vada fram på de översvämmade ängarna i jakt på maskar, snäckor och insekter.

Fiskgjusar fiskar i Krankesjöns vatten

Fiskgjuse med vitfisk i klorna

Jag spenderade ett par timmar i Almens fågeltorn för ett par kvällar sedan. Trots att det inte riktigt är högsäsong fick jag se en hel del fågelarter den här aftonen. Roligast var att följa fiskgjusarnas jakt på föda i Krankesjöns fiskrika vatten.

Jag ska genast erkänna att jag inte fick någon riktigt lyckad bild på de vackra rovfåglarna. Och då syftar jag främst på att avståndet till fiskgjusarna hela tiden var i längsta laget. Trots att jag hade tillgång till ett 600 mm tele. Men efter lite jobb i efterbehandlingen har jag ändå lyckats få fram ett gäng bilder som känns ”publicerbara”. Notera dock att samtliga är hårt beskurna.

Fiskgjuse skriker

Fiskgjusar är otroligt skickliga på att fånga fisk. Deras jaktteknik är något som jag tycker att alla borde få uppleva. Hur de från ca 20 meters höjd kan se fisken under en vattenyta som sällan är spegelblank är för mig närmast en gåta. Hur de sedan kan dyka ner och greppa fisken med klorna är närmast ofattbart.

Men de lyckas. Inte varje gång så klart, men efter ett par försök brukar de lyfta med en rejäl fisk i klorna. Därefter bär det iväg mot boet, som oftast finns i ett högt träd längre in i landet, för att mata ungarna. På den översta bilden är en fiskgjuse på väg mot boet med vad som ser ut att var någon form av vitfisk.

Fiskgjuse sittandes på påle

Till min stora förvåning satt det en fiskgjuse på en påle intill sjön när jag närmade mig Almens fågeltorn. Här hade jag möjligheten att få en riktigt fin bild. Men jag brände tyvärr mina chanser. Alternativt kan man säga att fågeln brände det åt mig. Hur som helst flög den iväg innan jag lyckades komma tillräckligt nära. Bilden ovan var det bästa jag kunde åstadkomma.

Jag har fotograferat många fiskgjusar i luften tidigare. Men det här var första gången jag såg en sitta och vila sig på en påle.



Du är kanske även intresserad av: