Etikettarkiv: fåglar

Jag gillar att fotografera alla vilda djur. Fåglar är utan tvekan mest tillgängliga. Det är anledningen till att just fågelbilder dominerar mitt flöde. Skåne är ett bra landskap för just fågelfotografering. Variationen är stor och utsiktsplatserna är många.

Varfågeln spanar efter byte

Varfågel

I stort sett varje vinter lyckas jag observera varfågel i trakterna runt Krankesjön. Den här individen fångade jag på bild för någon vecka sedan. Det är just på det här sättet man brukar finna varfågeln. I toppen av en gles buske, eller kanske en stolpe om sådana råkar finnas tillgängliga.

Här sitter den tålmodigt och spanar efter att ett lämpligt byte ska dyka upp. På vintern handlar det främst om gnagare och småfåglar. För trots att varfågeln inte är större än en koltrast får man nog kategorisera den som en riktig rovfågel.


Du är kanske även intresserad av:

Ägretthägern flög rakt mot mig

Ägretthäger över Vombs ängar februari 2024

För några år sedan var ägretthägern en riktig raritet i Sverige. Idag är den relativt vanlig i trakterna runt Krankesjön och Vombs ängar. Jag hade ett nära möte med en individ den gångna helgen.

Jag hade precis tagit en liten paus på en större sten när jag såg en stor och vit fågel närma sig från väster. Kameran åkte upp snabbt och när jag väl fått fågeln i fokus såg jag att det var en ägretthäger.

Ägretthäger i motljus

Efter att ha fotograferat djur i många år har jag noterat att deras beteende inte skiljer sig så mycket från människans. Det gäller inte minst så kallad ”selektiv varseblivning”, alltså att omedvetet stänga av saker som inte ingår i den invanda föreställningsramen.

Den här hägern har säkert flugit förbi samma plats otaliga gånger utan att ha stött på en människa. Just den här dagen råkade jag stå där med min kamera och hägern insåg inte det förrän den var relativt nära. I annat fall hade den säkert varit mer uppmärksam.

Hur som helst blev det en relativt bra bildserie på en ståtlig fågel.


Krickan är Sveriges minsta and

Kricka - hane

De senaste veckorna har det samlats många krickor i Källby dammar. Krickan är Sveriges minsta simand. Jämfört med exempelvis en gräsand är den bara hälften så stor.

Personligen tycker jag att hanarna har väldigt vackra fjäderdräkter. Speciellt det rödbruna huvudet med den karakteristiskt gröna ”masken” sticker verkligen ut. Sedan är större delen av kroppen läckert spräcklig med ett par gula och gröna partier.

Kricka - hane - Källby dammar

Det går att se krickor vid Källby dammar året runt. Men på sommaren handlar det endast om ett par enstaka individer, som antagligen stannat för att häcka. Majoriteten beger sig upp till landets norra delar.

Krickan har fått sitt namn efter sitt typiska läte.


Du är kanske även intresserad av:

Vinterns hackspettar

Hackspett i vintrigt Vombs fure

Hackspettar är typiska stannfåglar som går att observera året runt. Speciellt på vintern är de enkla att upptäcka. Den större hackspetten sitter ofta och hackar på en kotte. Vilket sprider ett karaktäristiskt hamrande ljud i skogen. Spillkråkan flyger mellan trädstammarna på jakt efter övervintrande insekter, som gömmer sig under barken. Idag har jag samlat ihop tre bilder på hackspettar. Två bilder är ganska nya, medan den tredje togs för flera år sedan.

Den översta bilden är en större hackspett jag fann i Vombs fure under de dagar vi hade snö i Skåne i början av december. Det syns visserligen inte så tydligt från den här vinkeln. Men i en spricka i den gamla trädstammen hade hackspetten tryckt in en kotte där den metodiskt hackade ut de näringsrika fröerna. Om sprickan i trädet är bra kan hackspetten använda samma plats hela vintern. Då samlas det en stor hög med sönderhackade kottar på marken under trädet. Detta är vad man brukar kalla för en ”hackspettssmedja”. Visste du att en hackspett kan konsumera upp till tre tusen kottar under en vinter?

Röda vinteräpplen

Hackspett i äppelträd

Men det är inte bara kottar som står på hackspettens meny under den kalla årstiden. Vid fågelborden är den en flitig gäst. Även röda och söta vinteräpplen tycks falla hackspetten i smaken. Vid Almens fågeltorn står ett gammalt äppelträd där jag tidigare bland annat funnit sidensvans och björktrast. När jag gick förbi trädet för ett par veckor sedan hade en hackspett visat intresse för äpplena. Under ett kort ögonblick lyckades jag komma riktig nära fågeln och tog bilden ovan.

Spillkråkan på tallens stam

Spillkråka i Vombs fure

Spillkråkan är den största hackspetten vi har i Sverige. Och även den mest karismatiska om ni frågar mig. Spillkråkan äter inga fröer från kottar, utan livnär sig främst på stackmyror och trädgnagande insekter.

Bilden tog jag en vinterdag i Vombs fure 2019. Jag har alltid gillat den, men ljuset var dåligt och den togs på höga ISO 10 000. Av den anledningen var den i brusigaste laget. Men med hjälp av effektivare brusreducering som introducerats på senare tid har jag lyckats få fram ett bättre resultat.


Du är kanske även intresserad av:

Kungsfågeln i granen

Kungsfågeln i granen

Det blev inte så många bra fågelbilder när jag besökte Silvåkraskogen tidigare i veckan. Men det tog inte lång tid innan jag noterade att det fanns gott om kungsfågel uppe i träden. Denna lilla fågel är nästan i konstant rörelse och söker ofta efter föda långt upp i trädkronorna. Att fånga den på bild är inte alltid så lätt.

När jag hade gått en bra stund och nästan var framme med bilen för att köra hem fann jag en mindre grupp kungsfåglar i ett par låga granar. Under ett kort ögonblick satt individen ovan stilla och gav mig tillfälle att trycka av en kort bildserie.

Ljuset var närmast katastrofalt dåligt. ISO-värdet var höga 32 000. Men efter lite brusreducering hemma vid datorn blev resultatet förvånansvärt bra. Bortsett från fågeln tycker jag att färgtonen i bakgrunden blev riktigt läcker.

När man bara ser kungsfågeln på bild kan det ibland vara svårt att få en förståelse för hur liten den faktiskt är. Men de flesta vet säkert hur långt ett granbarr är; typ 1-2 centimeter. Jämför gärna fågels storlek med barren på bilden.

Gyllene hjässa

Kungsfågel med gult band över hjässan

Kungsfågeln har fått sitt namn efter sitt gula band över hjässan, som i viss mån liknar en gyllene krona. Det gula bandet syns inte så bra på den översta bilden. Därför tog jag med ytterligare en bild från samma dag där den framträder bättre. Även den bilden är tagen i väldigt dåligt ljus och dessutom lätt oskarp.


Du är kanske även intresserad av: