Jag har tagit många bilder på sparvhökar genom åren. Men av någon anledning har det sällan varit fullvuxna hanfåglar som råkat passera min kamera. I söndags fick jag äntligen tillfälle att fotografera en adult sparvhökshane ute vid Vombs ängar.

Utseendemässigt skiljer sig fullvuxna hanar en del från honor och juvenila sparvhökar. Först och kanske främst är de ca 30 procent mindre än honorna. När hanarna är 3-5 år gamla blir deras rygg och hjässa ljust blågrå. Samtidigt får strupen och halssidorna en läckert roströd färg.

Eftersom  hanarna är mindre jagar de främst småfåglar som exempelvis mesar och sparvar, medan honorna, i likhet med den större duvhöken, inte tvekar att ge sig på trastar, skator och duvor.

Om tillgången på småfåglar är stor väljer många sparvhökar att övervintra i Sverige. Därför ser man dem inte sällan i mer urbana miljöer och i närheten av fågelbord så här års. De individer som inte väljer att stanna och utmana kylan beger sig söderut mot Västeuropa under höstmånaderna.

---

Du är kanske även intresserad av:

• Sparvhök på staket – Vombs ängar
• Sparvhökar patrullerar över Falsterbos strandängar

För ett par veckor sedan fick jag syn på en ståtlig gråhäger som satt i vassen vid Höje å. Den här vackra fågeln är känd för sin effektiva jaktteknik. Den står helt orörlig som en staty, fullt koncentrerad på att ett lämpligt byte ska dyka upp i blickfånget. Oftast handlar det om en fisk eller kanske en oförsiktig groda, som den med stor precision fångar med sin långa och spetsiga näbb..

Gråhägrar är ett ganska vanligt inslag i landskapet kring Höje å och Källby dammar, särskilt nu under vinterhalvåret då de ofta ses längs de öppna vattendragen.

---

Du är kanske även intresserad av:

• Gråhäger längs Krankesjöns stränder
• Flygande gråhäger i närbild

Det vore fel att påstå att brunanden är direkt ovanlig i Skåne. Men den är trots allt inte lika talrik som exempelvis vigg, bläsand och knipa. Populationen har dessutom minskat under senare år och brunanden är numera listad som en starkt hotad art.

Det i kombination med att jag tycker att det är en riktigt vacker andfågel gör att jag ofta lägger lite mer energi på att fånga den på bild. När jag spenderade ett par timmar vid Källby dammar tidigare i veckan såg jag flera vackra brunänder.

Rent utseendemässigt är det så klart hanen som är mest spektakulär med sitt karaktäristiskt bruna huvud och distinkt röda öga. Den gråa, nästan silvriga sidan syns på långt håll.

Brunanden är en så kallad dykand, vilket betyder att den spenderar en hel del tid under vattenytan i jakt på föda. Många dykänder är nattaktiva djur. På dagarna ser man dem ofta ligga och vila sig längs stränderna.

---

Du är kanske även intresserad av:

• Brunand vid Källby dammar – september 2017

Så här på våren är det många gäss som passerar Skåne på sin färd norrut. Många stannar för att rasta och äta upp sig på Vombs ängar. En av de gässarter som går att observera på ängarna just nu är bläsgåsen.

På avstånd påminner bläsgåsen en del om den för vårt landskap vanliga grågåsen. Men bläsgåsen är något mindre och har en kortare hals. Det tydligaste kännetecknet är den vita ”bläsen” vid näbbroten. Fjäderdräkten är gråbrun och tvärränderna på buken är tydligt markerade.

När bläsgässen når Skåne från sina övervintringsplatser i Västeuropa har de en lång sträcka kvar att färdas. Häckningsplatserna är belägna långt norrut längs den ryska ishavskusten.