Kategoriarkiv: Djur

Kronhind med kalv

Kronhind med kalv

Vi har kommit en bra bit in i september och kronhjortarnas brunst är i full gång. Just nu samlas stora grupper med kronhjortar på ängarna i närheten av Vomb. Jag tog en tur ut dit tidigare i veckan.

De stora grupperna med de brölande platshjortarna befann sig långt ut på fälten. Att fotografera några av dessa var så klart uteslutet. Men turen var ändå på min sida. Inne i skogen lyckades jag nämligen få bilder på en mindre grupp hindar med kalvar.  

Som tur var uppmärksammande jag hjortarna först. Som ni vet är det ofta det omvända förhållandet som gäller. Jag hukade mig ner bakom grenar och annan undervegetation och lyckades hitta en liten glipa där jag hade någorlunda fri sikt.

Kronhind och kalv Vomb

Kronhjortar är otroligt vaksamma djur, som anar minsta rörelse, ljud eller doft. Så efter en liten stund började de så smått ana min närvaro. Till min lycka tog de aldrig till flykten utan drog sig snarare in i den skyddande skogen. Som fotograf vill jag alltid störa djuren så lite det bara går.

Gruppen bestod av 7-8 individer i varierande storlek. Det som genast slog mig var hur små två av kalvarna var. Kronhindarna föder normal sina kalvar i månadsskiftet april-maj, men dessa, som fortfarande har de karaktäristiska prickarna, måste vara födda betydligt senare. Nu står hösten för dörren och jag undrar om de kommer att klara en sträng vinter.

På den nedre bilden ser ni båda kalvarna tillsammans med två hindar (förmodligen mammorna) framför ett av de många pumphusen som finns i närheten av Vombs vattenverk.

Kronhindar och kalvar

Du är kanske även intresserad av:
> Kronhindar och ungdjur på Vombs ängar
> Kronhjortar på ängarna väster om Vombs fure

Juvenil törnskata

Juvenil törnskata

Varje år brukar jag få ett gäng bilder på törnskator. Men i år har jag varken sett eller fotograferat speciellt många. Faktum är att denna är den första jag lyckats fånga på bild i år.

Det här ser ut att vara en juvenil törnskata, sannolikt har den nyligen lämnat sina föräldrar och syskon. Av det mörka ögonbandet att döma kan det vara en ung hane. Men jag är långt ifrån säker.

Jag fann den sittande på en stolpe ute vid Vombs ängar för någon vecka sedan. När fåglar poserar så här fint är det inte svårt att få snygga bilder.

Du är kanske även intresserad av:
> Varfågel på träpåle

Rådjur i närheten av Vasaholm

Rådjur vid Vasaholm

Igår kväll begav jag mig ut på jakt efter nya bilder. Efter att ha kört runt en del på Revingehed utan att finna något gjorde jag ett sista stopp vid Vasaholm, som ligger längst den stora vägen mellan Dalby och Veberöd.

Jag gick ut en bit på fälten där jag vet att det brukar finnas både rådjur och hjortar. Och mycket riktigt, där ute i det höga gräset tittade ett rå fram. Trots att ljuset var svagt så här pass sent på kvällen lyckades jag få ett par skarpa bilder.

Rådjur i högt gräs

Ett rådjur visade sig ganska snart vara tre stycken, bland annat ett kid som hunnit bli ganska stort så här på höstkanten. Efter en liten stund skuttade det efter sin mamma in i den trygga skogen och försvann.

Därefter fortsatte jag den lilla skogsvägen upp i höglänt terräng. Ganska snart mötte jag en hare och lite längre ut på fälten såg jag även en större grupp dovhjortar. Så hit får jag kanske återvända en annan dag.

Du är kanske även intresserad av:
> Råbock i daglega
> Rådjur äter eklöv

Rået i Silvåkraskogen

Rå i Silvåkraskogen

Av olika anledningar har det blivit ganska lite fotograferande den senaste tiden. För att råda bot på saken gav jag mig ut i naturen på torsdagen. Nu har vi kommit till den tid på året som utgör gränsen mellan sommar och höst. För mig personligen brukar det alltid vara en produktiv tid. Temperaturen är sådär lagom och ljuset är betydligt trevligare och mjukare i jämförelse med sommarens.

Igår spenderade jag bland annat någon timme i Almens fågeltorn. När jag sedan gick längs den lilla skogsvägen som leder bort mot parkeringen vid Stensoffan stod vi plötsligt öga mot öga – rået och jag.

Jag hade på sätt och vis förutsättningarna på min sida den här gången. Det fanns ett större bokträd alldeles i närheten där jag kunde dölja mig och hinna få rätt inställningar på kameran. Därefter flyttade jag mig långsamt i sidled och tryckte av några bilder.

Rået stod blickstilla i säkert en dryg minut. Så pass länge att jag nästan började fundera på om hon verkligen levde. Sedan tog hon plötsligt ett språng in i vegetationen och var borta.

Bilden är väl egentligen långt ifrån perfekt. Men känslan att stå så pass nära ett vilt djur är alltid lika spännande och speciell. Det blev ett gott minne från en fin dag.

Du är kanske även intresserad av:
> Rådjur äter eklöv
> Video: Rådjur och fåglar i Öved

Puktörneblåvinge på Vombs ängar

Puktörneblåvinge

Även om jag väldigt sällan letar efter motiv på fjärilar och sländor så händer det ändå att en och annan passerar min kamera. Den här bilden tycker jag blev riktigt fin, i vilket fall för att vara tagen med ett teleobjektiv. Jag är ganska säker på att det här är en Puktörneblåvinge.

Puktörneblåvingen är en av de vanligaste blåvingarna i Sverige och går att finna hela sommaren från norr till söder. Som namnet antyder har larverna bland annat puktörne som värdväxt. Men rödklöver och andra ärtväxter fungerar tydligen också.

Du är kanske även intresserad av:
> Amiralfjäril
> Mindre purpurmätare