Kategoriarkiv: Djur

Rådjur på blommande sommaräng

Rådjur på sommaräng

Ibland kan det vara svårt att i ord beskriva känslan av att fotografera vilda djur. Men om jag ändå skulle våga mig på ett försök är det nog en kombination av spänning, lugn och totalt fokus. Plötsligt blir man en del av djurens värld och så fort man gör något utanför deras premisser blir det sällan någon bra bild.

En kväll för några dagar sedan hade jag ett riktigt fint möte med ett rådjur. Det hade just börjat småregna. Inte så pass mycket att jag var tvungen att plocka fram regnkläderna. Så länge jag höll mig under de nyutslagna bokträdens grönskande lövverk kunde jag hålla mig någorlunda torr.

Rådjur på äng med gula blommor

När jag kom fram till en blommande äng såg jag henne på ganska långt avstånd. Ett ensamt rå som i lugnt betade av det frodiga gräset. Jag har mött såväl rådjur som dovhjortar på denna platsen tidigare och vet att det kan vara svårt att smyga sig fram obemärkt med tanke på den öppna terrängen.

Så jag sökte mig fram en bit i skydd bakom ett stengärde och började ta lite bilder. Rået stod lugnt kvar och tycktes inte märka att jag var där. Möjligtvis var det regnet som dämpade både dofter och misstänksamma ljud. Så efter en liten stund bestämde jag mig även för att filma lite.

Efter kanske tio minuter började hon så smått röra på sig. Men inte bort från mig som jag hade förväntat mig. Nej, med korta och oregelbundna språng sökte hon sig snarare mot mig. Ibland stannade hon till och smakade lite på ängens många växter.

Jag fortsatte smyga fram bakom stengärdet och till min förvåning befann hon sig plötsligt på ett perfekt fotoavstånd snett framför mig. Jag hann precis få iväg en kortare bildserie innan hon fortsatte in mot tätare vegetation. Därefter var hon borta, lika snabbt som hon först hade dykt upp.

Rå i regnet

Totalt varade det här mötet i ca 20 minuter. Sammanlagt tog jag ett 70-tal bilder på rået. Den översta bilden är den näst sista rutan i den långa bildserien och även den bästa. Men så är det ofta. Först ser du ett djur på långt håll, tar några bilder och gör sedan vad du kan för att söka dig närmare. I väldigt många fall upptäcker djuret dig relativt snabbt. I andra fall har du turen på din sida.

Nedan har jag lagt upp den korta videosekvensen jag tog. Trots att jag körde skakreducering i efterbehandlingen blev resultaten inte helt perfekt. Men jag tyckte ändå att det kunde vara kul att publicerade det här. På videoklippet syns och hörs även regnet tydligare.

Du är kanske även intresserad av:
> Rådjur äter eklöv
> Rådjur i närheten av Vasaholm

Skrattmås försöker stjäla abborre från fisktärna

Fisktärna och skrattmås

I naturen pågår en ständig kamp om födan. Många gånger handlar det om att ta och ge. Andra gånger om att äta eller ätas.

En rafflande luftstrid om en liten abborre utspelade sig mellan en fisktärna och en skrattmås när jag besökte Almens fågeltorn för några dagar sedan.

Fisktärnan är betydligt duktigare på att fånga fisk än skrattmåsen. Den senare får väl mer kategoriseras som en opportunist och den tvekar inte att stjäla mat från andra.

Skrattmås försöker stjäla abborre från fisktärna

Jag hade följt den lilla fisktärnan en bra stund med kameran när den plötsligt gjorde ett snabbt dyk ner mot vattenytan för att sedan lyfta med en liten abborre snyggt placerad i näbben.

Men fiskelyckan blev kortvarig för fisktärnan. En skrattmås dök nästan omedelbart upp och försökte stjäla bytet. Efter en kortare luftstrid släppte fisktärnan den lilla abborren som snabbt föll tillbaka mot vattnet.

Men kampen var inte över där. Fisktärnan dök snabbare än skrattmåsen i ett försök att återta sitt förlorade byte, med skrattmåsen strax bakom sig. Hur det hela slutade såg jag däremot inte. Men det blev en liten rolig bildserie där jag har valt ut tre bilder och skapat ett litet collage.

Klicka gärna på collagebilden för att se den lite mer i detalj.

Grågåsens gässlingar växer snabbt

Grågås och gässlingar vid Almen, Krankesjön

Varje år vid den här tiden förvånas jag över hur fort grågåsens gässlingar växer. Redan så här i slutet av maj månad är det inte jättemycket som skiljer gässlingarna från de vuxna individerna. Åtminstone inte storleksmässigt.

Grågåsen lägger oftast fyra till sex ägg i början av april. Sedan ruvar honan äggen en knapp månad innan gässlingarna kläcks. Gässlingarna som jag fångat på bild här bör alltså vara en knapp månad gamla.

Grågås på sommaräng

Vad jag har läst kan en gässling vara flygfärdig redan efter ca 70 dagar, alltså en bit in i juni. Anledningen till att ungarna utvecklas så pass snabbt är att de måste vara redo för flytten söderut framåt höstkanten. Färden bär normalt inte längre än en bit ner i Europa, men kan vara väl så strapatsrik för en ung gås, som vanligtvis flyttar i sällskap med sina föräldrar.

Gässen jag fotograferat här kan mycket väl vara en familj. Två vuxna individer och totalt sex gässlingar. Men det kan även vara delar av två familjer för grågässen sammanstrålar inte sällan i större grupper när ungarna blir mer rörliga.

Bilderna är tagna på Almens strandängar alldeles intill Krankesjön. Gässen gick lugnt runt och betade trots att det fanns en del människor i närheten. Den översta bilden är väl mer karakteriseras som en miljöbild än en ren fågelbild. Jag tyckte nämligen att det blommande trädet i bakgrunden var så vackert och när gässen lufsade förbi gjorde jag några exponeringar.

Grågås med gässlingar

På den mellersta bilden håller en av föräldrarna ett vakande öga på mig. Grågässen är för övrigt extra utsatta vid den här tiden på året. De ruggar nämligen strax efter häckningen. Då tappar de flera av de stora pennfjädrarna på vingarna och av den anledningen är de oförmögna att flyga.

Du är kanske även intresserad av:
> Grågässen anländer tidigt på våren
> Grågäss på Vombs ängar

Svarthättan sjunger vackert och lite vemodigt

Svarthätta sjunger i bokskog

När sångarna börjar låta i buskagen runt om i Skåne, ja då vet man att sommaren står för dörren. Bland de cirka 15 arter av sångare som häckar i Sverige är svarthättan en av mina favoriter.

Dels har hanen ett lite annorlunda utseende med sin karaktäristiska svarta hjässa. Färgen gör att den är väldigt lätt att artbestämma. Sången är dessutom otroligt vacker. Lite sävligare och mer vemodig än många av de andra sångarna. På sätt och vis påminner den lite om koltrastens sång.

Sjungade svarthätta vid Björkaån

När jag var ute och fotograferade den gångna helgen både såg jag och hörde flera sångare. Två svarthättor lyckades jag även fånga på bild.

Svarthättan på den övre bilden fann jag sjungande i ett nyutslaget bokträd strax norr om Övedskloster. Individen på nästa bild satt i ett buskage, alldeles i närheten av Björkaån.

Kvickgräsfjäril på strandängarna vid Björkaån

Kvickgräsfjäril - Björka ängar

Vi har kommit en bra bit in i maj månad. Samtidigt som ängarna börjar blomma dyker det upp mängder av fjärilar i jakt på söt nektar. Den här vackra kvickgräsfjärilen upptäckte jag ute på ängarna vid Björkaån och Vressel.

Kvickgräsfjärilen är huvudsakligen brun med ljusa gulbeigea fläckar. Den har även ett antal utmärkande ”ögonfläckar” längst ut på framvingarna och ytterligare ett antal på bakvingarna. Dessa fläckar använder fjärilen för att skrämma bort rovdjuren.

Hanarna är väldigt territoriella och drabbar inte sällan samman i spektakulära luftstrider. Dessa strider sker dock utan någon direkt fysisk kontakt, så jag antar att striden endast går upp på att avgöra vilken individ som är starkast och bäst på att flyga.

Jag har lite svårt att bestämma vilken blomma den sitter på. Borde kanske ha kollat mer noggrant när jag var på plats. Det kan vara någon form av brämsa.

Du gillar kanske även:
> Puktörneblåvinge på Vombs ängar
> Amiralfjäril