Etikettarkiv: hjortar

Den ljusa dovhjorten på stubbåkern

Ljus dovhjort med korta horn

För någon vecka sedan upptäckte jag en nästan vit dovhjort som låg och vilade sig ute på en stubbåker. Avståndet till hjorten var långt och mellan oss fanns egentligen bara ett öppet fält. Så min första tanke var att jag aldrig skulle få en chans att komma tillräckligt nära för att få till en bra bild på hjorten.

Men ibland förvånas jag över hur stort tålamod jag har när jag fotograferar vilda djur. Strax bakom dovhjorten fanns nämligen en avlång åkerholme, d v s en mindre yta täckt av träd och buskar som ligger mitt ute på den kultiverade marken. Syftet med åkerholmar är att de ska främja den biologiska mångfalden. De fungerar även som bra skydd för vilda djur. Just den här åkerholmen visade sig även innehålla ett gammalt märgelhål dit många djur säkert söker sig för att dricka.

Så jag tog en rejäl chansning, gick över en bit av stubbåkern för att sedan i skydd av de täta buskagen långsamt smyga fram bakom åkerholmen. Växligheten var tät och jag visste så klart inte om hjorten skulle ligga kvar när jag väl närmade mig platsen där jag först såg den.

Men jodå, när jag äntligen kunde kika fram i en liten glipa mellan alla grenar såg jag att hjorten fortfarande var kvar. Nu noterade jag även att det var en ung hjort, kanske två år gammal med små korta stumpar till horn. Förmodligen njöt den av den ljumma kvällssolen och åkerns varma sandjord.

Mitt lilla problem nu var att om jag över huvud taget skulle få till en bild skulle jag vara tvungen att närma mig hjorten ytterligare. Så jag smög fram ännu en bit längs åkerkanten i ett försök att hitta en öppen lucka.

När jag väl fann luckan upptäckte jag att hjorten hade rest sig upp. Förmodligen börja den ana att något var i görningen. I det läget hade jag inte många alternativ. Jag tog en snabb bildserie mellan grenarna och hoppades på det bästa. Problemet var att på ett så kort avstånd skulle hjorten garanterat höra kamerans slutare.

Ljus dovhjort hoppar över stubbåker

Och mycket riktigt, ganska snart drog den iväg i dovhjortarnas karaktäristiska varningshopp. I skogskanten på andra sidan åkern stannade den till för att kolla läget. Nu såg den mig tydligt och efter ytterligare några sekunder försvann den in i skogen.

Ljus dovhjort på stubbåker

Även om jag aldrig fick några perfekta bilder blev bildskörden ändå över förväntan. Från det att jag upptäckte hjorten fram till den sista bilden han det gå närmare 30 minuter. Men under stunder som den här tappar man all form av tidsuppfattning.

Nedan lägger jag även upp två bilder i ett mer illustrativt syfte. Den första är tagen när jag upptäckte hjorten vilandes i kanten av åkerholmen, den andra tog jag när jag försökte finna en lucka mellan alla grenar och snår.


Du är kanske även intresserad av:

> Dovhjortar med nya horn
> Två vita dovhjortar och en rödbrun

Kronhjortarnas brunstperiod är igång

Platshjort, hindar och ungdjur

I början av september samlas varje år stora grupper kronhjortar på Vombs ängar. Då infaller nämligen deras brunstperiod. Stora hjortar med imponerande horn står då och brölar för att på så sätt locka till sig så många hindar som möjligt. Dramatiska strider där hjortarna mäter sina krafter är inte heller ovanliga.

Eftersom vi än så länge bara är i slutet av augusti har brunstperioden inte kulminerat än. Men många kronhjortar har redan börjat samlas i och kring Vombs fure. Eftersom det från och med den 25 augusti råder beträdandeförbud i skogen och på ängarna runt vattenverket passade jag på att bege mig dit den 24:e.

Och jodå, jag fick se ganska många kronhjortar. Däremot kan jag inte påstå att bilderna blev speciellt bra. Att försöka smyga sig på en stor grupp hjortar är i praktiken omöjligt. Gruppen består helt enkelt av för många vakande ögon och öron. Så jag höll mig på långt avstånd så att jag inte störde.

Den översta bilden blev ändå lite intressant. När jag tog den dök plötsligt en av de större platshjortarna fram ur skogen. Kring honom fanns säkert ett 30-tal hindar och ungdjur.

Nedan finner ni ytterligare två bilder tagna vid samma tillfälle:

Kronhind med flera kalvar

En kronhind omgärdad av fyra kalvar. Kronhinden föder normalt bara en kalv per säsong så hon är definitivt inte mamma till alla.

Kronhind med kalv

En kronhind och hennes kalv gör en liten paus för att vänta in de resterande gruppmedlemmarna.


Du är kanske även intresserad av:

Kronhind med kalv

Kronhind med kalv

Vi har kommit en bra bit in i september och kronhjortarnas brunst är i full gång. Just nu samlas stora grupper med kronhjortar på ängarna i närheten av Vomb. Jag tog en tur ut dit tidigare i veckan.

De stora grupperna med de brölande platshjortarna befann sig långt ut på fälten. Att fotografera några av dessa var så klart uteslutet. Men turen var ändå på min sida. Inne i skogen lyckades jag nämligen få bilder på en mindre grupp hindar med kalvar.  

Som tur var uppmärksammande jag hjortarna först. Som ni vet är det ofta det omvända förhållandet som gäller. Jag hukade mig ner bakom grenar och annan undervegetation och lyckades hitta en liten glipa där jag hade någorlunda fri sikt.

Kronhind och kalv Vomb

Kronhjortar är otroligt vaksamma djur, som anar minsta rörelse, ljud eller doft. Så efter en liten stund började de så smått ana min närvaro. Till min lycka tog de aldrig till flykten utan drog sig snarare in i den skyddande skogen. Som fotograf vill jag alltid störa djuren så lite det bara går.

Gruppen bestod av 7-8 individer i varierande storlek. Det som genast slog mig var hur små två av kalvarna var. Kronhindarna föder normal sina kalvar i månadsskiftet april-maj, men dessa, som fortfarande har de karaktäristiska prickarna, måste vara födda betydligt senare. Nu står hösten för dörren och jag undrar om de kommer att klara en sträng vinter.

På den nedre bilden ser ni båda kalvarna tillsammans med två hindar (förmodligen mammorna) framför ett av de många pumphusen som finns i närheten av Vombs vattenverk.

Kronhindar och kalvar

Du är kanske även intresserad av:
> Kronhindar och ungdjur på Vombs ängar
> Kronhjortar på ängarna väster om Vombs fure

Video: Lärkfalk och råbock i Vombs fure

Nu är filmen från min tur ut till Vombs fure publicerad. Efter en lite trög inledning på utflykten fick jag trots allt en del trevliga bilder med mig hem.

Mest spännande var mötet med lärkfalkarna som jag skrivit om i en annan bloggpost. Men jag fick även fina bilder på en vilande råbock, glador och en del småkryp. På det hela taget var det en riktigt trevlig utflykt.

Du är kanske även intresserad av:

Större grupp dovhjortar vid Vombs vattenverk

Dovhind vid Vombs vattenverk

För ett tag sedan hade jag ett spännande möte med en större grupp dovhjortar i närheten av Vombs vattenverk. Egentligen var jag fullt koncentrerad på att fotografera två harar när jag upptäckte ett trettiotal dovhjortar några hundra meter bort.

Anledningen till att jag inte sett dovhjortarna från början var att huvudparten befann sig nere i en av de många tömda infiltrationsdammar som finns i området. I skydd av ett mindre skogsparti smög jag mig närmare och hittade till slut en låg position bakom en bank där jag kunde komma riktigt nära hjortarna.

Efter ett tag började de ana min närvaro och det var just då jag fick de bästa bilderna. Dovhinden på den övre bilden var förmodligen en av de äldre individerna i gruppen. Hon höll extra koll mot mitt håll för att om nödvändigt snabbt kunna varna de yngre hjortarna.

Dovhjortar vid Vomb

Jag hade ganska gott om tid på mig att ta bilder. Men efter en stund började hjortarna successivt söka sig in i den närliggande tallskogen. Först ett par enstaka individer och sedan mindre grupper. Det var då jag tog den andra bilden. Notera att en av dovhjortarna är betydligt mörkare än de övriga. Som ni redan sett på min blogg finns det vita varianter av dovhjortar, men även den här mörka varianten är relativt vanligt förekommande.

De här bilderna är inte helt nytagna. Jag tog dem i mitten av maj, men eftersom jag hade en hel del andra bilder på lager just då, sparade jag dem till ett senare tillfälle. Överlag tycker jag att resultatet blev riktigt bra. Kvällsljuset var mjukt och behagligt utan några skarpa kontraster. Dessutom blev det fint med skogen i bakgrunden.


Du är kanske även intresserad av: