Författararkiv: Stefan

Fyra bilder från en mil genom Skrylle

Granskog i Skrylle

Mitt fotograferande har verkligen inte gått på högvarv den senaste tiden. Så lite för att råda bot på torkan i bloggflödet tänkte jag lägga ut några bilder som jag tog i samband med en vandringstur genom Skrylle-området på måndagen.

Med tanke på att jag startade min tur först vid 14-tiden och hade som ambition att avverka en dryg mil innan mörkret började lägga sig var jag tvungen att hålla ett ganska bra tempo. Det fanns alltså inget utrymme för några längre stopp. Men jag hade kameran med i ryggsäcken och i vanlig ordning kunde jag inte låta bli att ta några snabba bilder på vägen.

Bilden ovan är väl mer eller mindre ett favoritmotiv. Det är onekligen något speciellt med en mörk granskog som längre bort öppnar upp sig mot en ljus bakgrund. Lägg därtill härligt grön mossa på marken.

Under många år var granskogen lite av ett signum för Skrylle-området. Men idag har nästan all granskog ersatts av blandskog. Dels på grund av ett flertal kraftiga stormar, men under främst de senaste åren har även granbarkborrens framfart gjort att avverkningen har påskyndats.

Dalby fälad no 5

Dalby fälad i vintertid

Ute på Dalby fälad rådde ett härligt lugn. Än så länge ligger växtligheten i djup dvala. I de skuggiga partierna dit solen strålar inte kunde nå låg den snö som föll den gångna natten fortfarande kvar. Här upptäckte jag även en mindre grupp dovhjortar. Att försöka fånga dem på bild med min lilla kamera var naturligtvis lönlöst.

Skrölle backar

Solnedgång vid Skrölle backar

När jag passerade Skrölle backar, en hed som ligger alldeles i närheten av Skryllegården, höll solen just på att dala ner bakom trädtopparna. Då passade jag på att bilden ovan. Trots att min lilla kamera inte har något imponerande dynamiskt omfång tycker jag ändå att resultatet blev hyggligt med stengärdet i förgrunden och de nakna träden framför en orangefärgad himmel.

Fullmåne - Skrölle backar

Sedan behövde jag bara vända mig om för att upptäcka en läcker fullmåne borta i nordost. Någon närbild på månen var inte att tänka på, men tittar ni noga så kan ni säkert finna den i mitten av bilden.

Båda dessa bilder är alltså tagna på i stort sätt samma ställe. Tänk så olika resultat det går att åstadkomma bara genom att rikta kameran i ett annat väderstreck.


Du är kanske även intresserad av:

Solig trettondag

Vintersol över Vombs ängar

I motsats till årets inledande dagar bjöd trettondagen på klart väder och strålande solsken. Det var med andra ord läge att ta en tur ut i naturen. Jag styrde ut mot Vombs ängar och gick cirka sju kilometer på grusvägarna mellan Silvåkra och Harlösa.

Teleobjektivet fick stanna hemma

Normalt brukar jag nästan alltid ha med mig teleobjektivet när jag besöker dessa trakter, men just idag nöjde jag mig med en fältkikare och kompaktkamera. Ett tungt objektiv brukar nämligen göra att jag inte orkar vandra några jättelånga sträckor.

Men som alltid ångrar man sig en smula när ett djur plötsligt dyker upp på nära håll. Idag hade jag kunnat få fina bilder på både rådjur, glador och ormvråkar. Trevliga möten som tyvärr aldrig blev förevigade. Men det får vi ta nästa gång. Idag nöjer jag mig att publicera två miljö/landskapsbilder.

Den övre motljusbilden är tagen ut över Vombs ängar. Som ni ser är ängarna rejält översvämmade just nu. Den nedre bilden är tagen inne i Prästaskogen, ett litet skogsparti strax öster om byn Silvåkra.

Vinterljus i Prästaskogen öster om Silvåkra

Du är kanske även intresserad av:

Frost och dimma i Dalby Söderskog

Frost och dimma i Dalby Söderskog

Vi fick vita och frostiga juldagar i Skåne det här året. Det hör knappast till vanligheterna. Efter en solig juldag bjöd annandagen på ett par minusgrader och relativt tät dimma.

Eftersom jag gillar att fotografera landskap i dimma – inte minst när det ligger snö på marken och träden – packade jag ner kameran och begav mig inåt landet. Efter bara ett par kilometers körning insåg jag att underlaget var riktig halt. Den fuktiga luften hade helt enkelt skapat ett tunt islager på de kalla vägbanorna.

Så när jag kom till Dalby bestämde jag mig för att göra ett tidigt stopp i Dalby Söderskog. Trots att turen inte riktigt blev som planerad fick jag ändå ett gäng trevliga och väldigt vintriga bilder med mig hem. Dimman var mestadels tät, men stundtals lyckades solens strålar och även lite blå himmel bryta igenom, vilket gav bilderna lite extra karaktär.

Dalby Hage var inbäddad i ett frostigt dis

Dimmig vinterdag i Dalby Hage

Den här bilden är tagen en bit ut i Dalby Hage. Hela landskapet var inbäddat i ett frostigt dis. Men solen blottade sig som en matt skiva en bit ovanför trädtopparna.

Is på bäcken i Dalby Söderskog

Den lilla bäcken som rinner genom Dalby Söderskog var till stor del täckt av is. Men på de ställen där vattnet var som mest livligt hade frosten inte hunnit få övertag. Med hjälp av dimman tycker jag att det var något enklare att hitta renare kompositionen i den täta och snåriga skogen. Endast träden närmast kameran framträdde tydligt framför den matta och grå bakgrunden.

Blå himmel ovanför dimman

Vinterdimma och blå himmel

Den här bilden är egentligen ganska enkel. Just när jag tog den gick det att ana lite blå himmel ovanför det dimmiga locket närmast marken. Notera att sikten var så pass begränsad att det inte gick att se vad som fanns bakom träd- och buskpartiet närmast kameran. Ett tunt täcke med snö och is gav trädens grenar en extra lyster.


Du är kanske även intresserad av:

Fälthare i motljus

Fälthare i motljus

Söndagen bjöd på hyggligt väder. Så jag bestämde mig för att bege mig ut på fotojakt i trakterna runt Vombsjön. Men trots ett flertal stopp vid olika platser blev det verkligen inte många bilder tagna. Om det nu fanns några djur i skogen – och det finns det naturligtvis – så befann de sig i vilket fall inte på samma ställe som jag.

Det enda lilla undantaget var denna hare som jag lyckades skrämma upp. Anledningen till att jag lyckades upptäcka den var att jag hade lämnat en liten skogsväg för att se om jag kunde få någon fin bild på det läckra motljuset inne bland träden. Stenarna som var helt täckta av grön mossa såg nämligen riktigt fina ut det låga vinterljuset.

Då dök haren plötsligt upp från sitt gömsle, tog ett par språng innan den ställde sig upp på bakbenen för att kolla läget. I detta korta ögonblick lyckades jag fånga bilden ovan.

Fälthare i bokskog

Därefter skuttade haren vidare in i skogen. Gjorde ytterligare ett stopp då jag tog den andra bilden. Jag har lite svårt att avgöra vilken av bilderna som blev bäst – eller kanske sämst – så jag publicerar båda.


Du är kanske även intresserad av: