Författararkiv: Stefan

Tranorna är tillbaka på Vombs ängar

Tranor vid Vombs ängar

Tranornas återkomst är ett riktigt starkt vårtecken. I samband med gårdagens besök vid Vombs ängar både såg jag och hörde flera tranor. Det går liksom inte att ta miste på deras karaktäristiska trumpetande läten.

Vissa tranor väljer att rasta på Vombs ängar, medan andra bara tar några rundor runt ängarna för att sedan fortsätta norrut. Det finns även tranor som, istället för att flyga långt norrut, stannar i Skåne över sommarhalvåret för att häcka.

De båda tranorna på bilden, som antagligen är ett par, lyckades jag fånga i flykten på fälten mellan Silvåkra och Vombs ängar. Det blev kanske ingen perfekt bild, men ändå lite trevlig med höga tallarna som bakgrund. Eftersom de inte tillhörde någon större grupp kan detta mycket väl vara ett par som kommer att stanna i området hela sommaren.

Du är kanske även intresserad av:
> Trumpetande tranor vid Krankesjön
> Två tranor i flykt

Talgoxen sjunger i trädets topp

Talgoxe sjunger i trädets topp

Talgoxen är en ljudlig fågel med en väldigt bred repertoar av läten. Av den anledningen är det inte alltid helt lätt att känna igen dess ljud ute i skogen. Ibland händer det att jag hör ett helt nytt fågelljud. När jag sedan närmare undersöker var det kommer ifrån leder det mig inte sällan till just en talgoxe. Jag har läst att talgoxen har närmare 40 olika läten.

En sak är i vilket fall säkert. Så här i början på våren sjunger talgoxen betydligt mer än vanligt. Hanarna börjar markera sina revir och har även andra läten för att locka till sig honor.

Talgoxe - Dalby Söderskog

När jag senast var ute i Dalby Söderskog såg jag ovanligt många talgoxar. Några fastnade även på bild. Som den här vackra hanen som flög längst upp i en trädtopp och sedan spred sin ljudliga sång över nejden.

Du är kanske även intresserad av:
> Talgoxe på grankvist
> Talgoxe på kotte

Skogssork i Dalby Söderskog

Långsvansad skogssork

Jag tog en kortare tur ut till Dalby Söderskog tidigare i veckan. Solen sken och nu känns det verkligen som att våren är i antågande. Vitsipporna får nog vänta ytterligare en månad, men djuren har definitivt börjat visa vårkänslor. Fåglarna sjunger för fullt och jag hörde även årets första bofink.

När jag i maklig takt tog mig fram längs en stig upptäckte jag plötsligt något som rörde sig under en trästock. Först trodde jag att det var en liten fågel, till exempel en gärdsmyg. Men när jag zoomade in med teleobjektivet upptäckte jag att det var någon form av mus. Eftersom det alldeles i närheten låg små vildäpplen på marken var den säkert ute efter lite mat.

Nu är jag ingen expert på artbestämning men efter lite sökningar på nätet är min okvalificerade gissning att detta är en långsvansad skogssork.

Skogssork i Dalby Söderskog

Den långsvansade skogssorken är relativt vanlig i Sverige. Många skulle säkert – liksom jag när jag först såg den – gissa att det är en skogsmus. Men det finns en del skillnader. Tydligast är nog svansen. Musen har en lång och naken svans, medan sorkens svans är kortare och mer eller mindre hårbeväxt.

Som namnet antyder trivs skogssorken i löv- och barrskogar. Där lever den av gröna växter och bär, men om tillfälle ges kan den även äta insekter och maskar. Under den kallare årstiden har den bland annat bok och ekollon på menyn.

Bäck i Dalby Söderskog

Hackspettens smedja

Hackspettsmedja

Fåglar är väldigt intelligenta och påhittiga djur. Det gäller inte minst hackspettarna. Den större hackspetten har kommit på något man brukar kalla för hackspettsmedja. En hålighet i ett träd där den helt enkelt kan sitta och äta i lugn och ro.

Som många säkert känner till lever den större hackspetten huvudsakligen av spindlar, insekter och larver som den hackar ut från bark och murket träd. Under vinterhalvåret är det emellertid inte så gott om insekter på våra breddgrader. Därför går hackspetten över till att äta de fröer som den finner i barrträdens kottar.

Men att picka ut fröer ur en rund kotte är inte det enklaste. Det gäller ju att hålla fast kotten samtidigt som man hackar med näbben. Hackspetten hade kunnat göra som många andra fågelarter, hålla fast maten med klorna. Men den har kommit på ett betydligt finurligare sätt. Genom att sticka in och fixera kotten i en lämpligt stor hålighet i ett träd kan den i lugn och ro picka ut fröerna ur kotten.

När kotten sedan är rensad plockas den bort och slängs. Sedan återvänder hackspetten till samma plats med en ny kotte och gör om processen. Platsen kallas alltså för hackspettsmedja.

Större hackspett smedja

De här båda bilderna är långt ifrån perfekta. Och det var faktiskt först när jag kom hem och studerade bilderna närmare som jag upptäckte kotten i hålet, som syns relativt tydligt på den översta bilden. Vid fototillfället försökte jag främst hitta en bra vinkel på hackspetten och på den nedre bilden går det tyvärr inte att se kotten som satt inkilad i trädet. Men hackspetten sitter alltså på samma plats på båda bilderna.

Du är kanske även intresserad av:
> Gröngöling och större hackspett
> Mindre hackspett

Kungsfågeln är lätt att höra men svårare att se

Kungsfågel i barrträd

Under vinterhalvåret är det väldigt lätt att höra kungsfåglarnas karaktäristiska och ljust högfrekventa läten i skogen. Men att få syn på de små fåglarna och i bästa fall fånga dem på bild är betydligt klurigare.

Kungsfågeln är nämligen en väldigt liten fågel, den minsta fågelarten vi har i Europa. Dessutom är den hyggligt välkamouflerad och i ständig rörelse mellan grenarna.

Så här års håller sig kungsfågeln i mindre grupper. Min gissning är att individerna i gruppen håller kontakt med varandra genom det högfrekventa lätet.

Kungsfågel söker föda i gran

I träden jagar de främst små insekter som till exempel hoppstjärtar och små spindlar. Enligt mina egna iakttagelser föredrar de att jaga i barrträd. Det är också i barrträd de häckar under sommaren.

Den här vintern har ju varit osedvanligt mild i Skåne, så kungsfåglarna lider antagligen ingen nöd.  Annat är det under stränga vinternätter som kan bli riktigt tuffa för en fågel som inte vägen mer än några gram. För att reducera värmeförlusten kan flera individer sova tätt tillsammans i ett buskage eller i en håla i snön.

Du är kanske även intresserad av:
> Kungsfågel på furukvist
> Gärdsmygen – Sveriges näst minsta fågel