Kategoriarkiv: Landsbygd

Snötyngda furor

Snötyngda furor - Vombs fure

I dessa tider är det säkert många som drömmer om en vit jul med snötyngda furor. Nu är risken antagligen stor att den snö som föll i slutet av förra veckan inte blir liggande de närmaste 20 dagarna. Vilket är lite synd. För just nu bjuder Skåne på ett riktigt juligt ”winter wonderland”.

Jag fick tyvärr aldrig tillfälle att bege mig ut med kameran den gångna helgen. Men på måndagen blev det ett par timmar i Vombs fure. Jag upptäckte snabbt att det låg lite mer snö på marken än hemma i Lund. Hela skogen var dessutom klädd med ett läckert frostigt täcke.

Vinter i Vombs fure

Så även om min tanke egentligen var att fotografera djur i en vintrig skog så blev det en del andra bilder också. Djuren kan jag återkomma till i en senare bloggpost.

Björkar i snö

Fyra bilder från Varberg med omnejd

Den gångna veckan spenderade jag två dagar i Varberg. Trots att det finns en hel del vackra platser i staden med dess omgivningar är det alltid lite svårt att få tid över till mer seriös fotografering. Jag hade dessutom bara kompaktkamera och mobiltelefon med mig. Men något i bildväg lyckades jag trots allt fånga. Här bjuder jag på fyra exempel.

Varbergs strandpromenad

Varbergs strandpromenad

Söder om Varbergs fästning följer strandpromenaden den klippiga kustlinjen bort mot Lilla Apelviken och Subbe fyr. Den sistnämnda syns på den klippiga udden i mitten av bilden. Vatten och vind har under årtusendena slipat urberget och skapat de för västkusten så karaktäristiska klipporna.

Själv passade jag på att ta en joggingtur längs strandpromenaden. I samband med denna tog jag bilden ovan. Som ni ser låg havet nästan spegelblankt.

Varbergs kyrka i aftonljus

Varbergs kyrka i aftonljus

Vid det stora torget mitt i staden ligger Varbergs kyrka. Denna stenkyrka i gustaviansk stil uppfördes under 1700-talets andra hälft. Den tidigare kyrkan, kallad Caroli kyrka, förstördes nämligen i den stora stadsbranden 1767. Väggarna är vitputsade och taket pryds av grönskimrade kopparplåt från 1978.

Just när jag tog bilden var kvällshimlen lite extra spektakulär, vilket naturligtvis lyfte motivet en hel del.

Varbergs fästning sedd från Rantzauklippan

Varbergs fästning sedd från Rantzauklippan

Drygt 300 meter från Varbergs fästning ligger den så kallade Rantzauklippan. Genom historien har flera dramatiska scener utspelat sig på denna plats. Mest berömd är Varbergs erövring 1562 och den följande Varbergs kapitulation 1569.

Klippan har fått sitt namn efter den danske härföraren Daniel Rantzau som miste livet här i samband med att han under en belägring blev träffad av en svensk kanonkula från fästningen. Till minne av honom finns ett monument med den latinska texten ”Diverso tempore diversa fata”, vilket på svenska betyder ”Skilda öden vid skilda tider”.

Trots detta tragiska öde lyckades danskarna återta fästningen från de svenskarna. Först genom freden vid i Brömsebro 1645 blev fästningen åter svensk.

Blommande ljung på Årnäsudden

Blommande ljung i Årnäsuddens naturreservat

Både norr och söder om Varberg finns ett flertal kustnära naturreservat. Ett av dessa är Årnäsudden. Just vid den här tiden på året är ängarna lite extra färgsprakande då ljungen blommar i all sin prakt mellan de grå klipphällarna.

En vintertur runt Torna Hällestad, Skrylle och Dalby fälad

Prästaskogen - Skåneleden

När vintern besöker Skåne gäller det att hänga med i svängarna. För den stannar oftast inte speciellt länge. Eftersom lördagen bjöd på ett helt fantastiskt vinterväder bestämde jag mig för att ta en liten tur på Skåneleden i trakterna runt Torna Hällestad och Skrylle.

Från dessa stigar jag ju publicerat otaliga bilder genom åren, men ingen dag är den andra lik och jag brukar finna något nytt att fotografera varje gång. Bildskörden blev inte så tokig den här dagen. Här är några favoriter.

Utsikten från Hällestadsåsen

Utsikt från Hällestadsåsen på vintern

Åsen strax väster om Torna Hällestad är definitivt en av mina favoritplatser i närområdet. Utsikten från  hagarna är helt fantastisk. Närmast, längs vägen mellan Torna Hällestad och Södra Sandby ligger den gamla gården Kronotorp.

Ytterligare lite längre bort sträcker Revingeheds vidsträckta fält ut sig runt Krankesjön. Längst borta vid horisonten slutar Vombsänkan och terrängen blir åter högre.

Trollskogen

Trollskogen i vintertid

Tidens tand har varit hård mot de gamla vresbokarna i Trollskogen. Min gissning är att de gamla träden har blivit mindre motståndskraftiga under de varma och torra somrarna vi haft de senaste årtiondena. Men än så länge går det att njuta av de spektakulära träden som är helt unika för den här platsen. Så här på vintern blir de krokiga formerna mer framträdande.

I granskogens dunkla ljus

Granskog i Skrylle

Granskogen har minskat betydligt i Skrylleområdet de senaste åren. Även här är värmen och torkan ett stort problem. Granarna blir angripna av granbarkborrar, vilket i slutändan gör att träden dör. Därför måste de avverkas i förtid.

Men lite granskog finns fortfarande kvar. En bit inne i en av dessa passade jag på att ta den här bilden. Inne i skogen var det mörkt, men en bit bort bröt eftermiddagssolen in mellan stammarna.

Dalby fälad

Dalby fälad - vinter

Ute på Dalby fälad var de gamla hagmarkerna täcka av frost och ett tunt snötäcke. Just nu ligger all växtlighet i vinterdvala i väntan på en ny vår.


Du är kanske även intresserad av:

Gruscykling till Vombs fure, Hemmestorp och vidare upp till Romeleklint

Allén mot Silvåkra

Nu har det äntligen blivit lite svalare i Skåne. Så på söndagen kunde jag bege mig ut på en lite längre cykeltur på grus- och skogsvägarna öster om Lund.

Från Skrylleskogen rullade jag vidare ut mot Revingehed, Silvåkra och Vombs ängar. Därefter blev det en liten sväng in i Vombs fure innan jag tog liten grusväg till Hemmestorp.

Via Humlamaden fortsatte färden upp mot Romeleklint. Sedan avslutade jag turen med att passera Björnstorp och Dalby Stenbrott. När jag kom hem till Lund stod trippmätaren på sju mil.

Tänkte i all enkelhet bjuda på ett gäng bilder från rundan. Allt är taget med mobiltelefonen, eftersom jag sällan tar med mig någon tyngre kamera när jag är ute och cyklar. Bilden längst upp i bloggposten är tagen i den vackra allén som leder bort mot Silvåkra by.

Ljungen blommar

Ljung i Vombs fure

I Vombs fure upptäckte jag till min glädje att ljungen blommade. Ljungen är verkligen välkommen när många av sommarens blommor börjar vissna. Vid dess härligt rödvioletta blommor samlas så här års stora mängder vildbin, humlor och fjärilar.  

Skogsmöllans bäckravin

Skogsmöllans bäckravin

Efter Humlamaden stannade jag till och beundrade den vackra bäckravinen, som omgärdas av höga bokträd. Det är Skogsmöllebäcken som rinner längst ner i ravinen. Här är terrängen riktigt kuperad och underlaget en smula sandigt. Då känns det tryggt att ha en cykel som i stort sett klarar allt från asfalt till skogsstigar.

I vanliga fall finns det ett staket längs den vindlande stigen, men det har tydligen plockats bort. Kanske behövde det renoveras eller bytas ut.

Vägen till Körsbärsdalen

Enelyckan och vägen till Körsbärsdalen

Efter ytterligare några hundra meter stannade jag till och fångade denna bilden. Nu hade jag kommit ut på en något större grusväg som leder fram till det man i folkmun kallar för Körsbärsdalen. Granarna som växer på den högra sidan av vägen är enormt höga. Som ni ser har även ett antal granar avverkats i området. Sannolikt på grund av barkborre-angrepp.

Grönland

Gröna fält vid Grönland

Platsen där jag tog denna bild ligger strax norr om den lilla byn Dörröd och kallas för Grönland. Inte helt opassande för slåtterängarna var verkligen gröna här. Trots värmen har vi ändå fått en del välbehövligt regn under sommaren som gått.


Du är kanske även intresserad av:

Ett cykeläventyr längs Linderödsåsen och banvallen mellan Degeberga och Brösarp

Cykling genom Maglehems Ora

Vi har kommit en bit in i juni månad. Den tid på året så naturen grönskar och blomstrar som allra mest. På onsdagen bestämde jag mig för att stuva in cykeln i bilen och bege mig österut för ett litet cykeläventyr på några av Skånes mest undanskymda skogs- och grusvägar. Detta var helt klart den bästa och vackraste cykelturen jag tagit på länge.

Jag utgick från det gamla Alunbruket vid Andrarum. Härifrån begav jag mig norrut längs Sverigeleden. Via Agusa och Rebbetuaröd tog jag mig upp på Linderödsåsens höjder och dess djupa skogar. Sedan vek jag av mot sydost.

Från Degeberga följde jag den gamla banvallen en dryg mil innan jag vek av västerut upp mot Maglehems ora och Glimminge skog. Det var där jag tog bilden ovan. Turen avslutades med riktigt natursköna småvägar längs Fiskabäcken, innan jag på åter var framme vid Verkasjön och Alunbruket. En sträcka på sammanlagt 57 kilometer.

Som tur var hade jag med mig kameran den här gången. Därför har jag nöjet att visa upp ett helt gäng riktigt somriga bilder från utflykten.  

Mellan Rebbetuaröd och Galenby

Backstuga vid Rebbetuaröd

Miljön jag fann längs den lilla grusvägen mellan Rebbetuaröd och Galenby var verkligen speciell. Här fick man känslan av att tiden stått still under det senaste århundradet. Jag passerade bland annat en välbevarad backstuga med ett klassiskt stråtak. Strax därefter ledde den lilla skogsvägen mig till en hage där hundratusentals smörblommor färgade hagarna gula.

På en del ställen fann jag spår av både gamla stengärden och ruiner, som skvallrade om att betydligt fler människor levde och brukade jorden här förr i tiden. Idag finns här bara några enstaka hus här, varav flera antagligen endast fungerar som sommarboenden.

Blommande ängar vid Galenby

Namnet Galenby kan kanske verka lite underligt och opassande för en svensk. Men min högst personliga gissning är att namnet syftar på den gamla danska uradelssläkten, som bar just namnet Galen.

Degeberga backar

Degeberga backar ligger i direkt anslutning till tätorten med samma namn. Precis som de närliggande Brösarps backar bildades de sandiga kullarna under den senaste istiden för flera tusen år sedan.

Degeberga backar

I den varma och kalkrika sandjorden trivs bland annat tofsäxing, sandlilja och backtimjan. Med lite tur kan man även finna sandödlor här.

Gräset på backarna har betats av djur genom århundradena och gör så än idag. När jag stannade till och tog bilden från den gamla banvallen låg ett 30-tal vita kor och vilade sig i sommarsolen. Även om ljuset kunde varit roligare så tycker jag ändå att det blev en trevlig bild på landskapet.

Den gamla banvallen mellan Degeberga och Brösarp

Många gamla avvecklade järnvägsspår i Skåne fungerar idag som cykelvägar. Den gamla banvallen mellan Degeberga och Brösarp var en ny bekantskap för mig. Men detta är sträcka jag gärna cyklar fler gånger. Utöver en fantastisk natur kantas spåret av flera järnvägsminnen i form av vackra stationsbyggnader, magasin och perronger. Första biten var visserligen asfalterad. Många gillar säkert det, men själv föredrar jag grus.

Den gamla banvallen vid Österlia

En bit söder om Degeberga övergick det emellertid till klassisk ”tvåspårig” grusväg. Att i relativt hög fart susa fram under trädens mäktiga lövverk är en underbar känsla. Vid Dunderbäckens naturreservat i närheten av den lilla byn Österlia stannade jag till och tog bilden ovan.

Fiskabäck

Landskap vid Fiskabäck

Fiskabäck är inte bara ett litet vattendrag, utan även ett geografiskt område strax norr om Verkaåns dalgång. Det kuperade kulturlandskapet präglas av såväl gammal hagmark som djupa skogar. Och mellan dessa löper små vägar som är helt fantastiska att cykla på. Extra vackra är vägarna så här i försommartid när de kantas av blommande harris, sandvita och hundkex.

Verkasjön

Brygga vid Verkasjön

Strax öster som Christinehofs ekopark ligger Verkasjön. Sjön är ursprungligen en torvtäkt som förr i tiden försåg det närliggande Alunbruket med bränsle. Med sitt läge längs Skåneleden är den idag är ett populärt utflyktsmål. Även fritidsfiskare brukar besöka sjön i jakt på bland annat gädda och abborre. Verkasjön blev mitt sista stopp under det här lilla äventyret. Vid en av de små fiskebryggorna tog jag bilden ovan.


Du är kanske även intresserad av: