Kategoriarkiv: Landsbygd

Vandring i Brösarp: Backaleden, blommande gullvivor och Verkeåns dalgång

Brösarps södra backar och Backaleden

I lördags promenerade jag en bit av Backaleden och Skåneleden strax öster om Brösarp. Så här i mitten av maj blommar gullvivorna som bäst på de böljande kullarna. Nere i Verkeåns dalgång är lövsprickningen i full gång och hela landskapet präglas av vårens skira grönska. 

Brösarps sandängar

Jag har tagit många landskapsbilder på Österlen genom åren. Det är inte svårt att förstå att Skånes östra delar genom tiderna har inspirerat många välkända konstnärer och fotografer. Från Drakamöllan i norr, vidare till Brösarps backar, Stenshuvud och Kåseberga i söder– här finns otaliga vackra platser för den som gillar storslagna och natursköna vyer.

En unik miljö för gullvivan

Blommande gullviva

Tack vare den kalkrika sandjorden och boskapens bete genom århundraden har gullvivan fått en fantastisk möjlighet att frodas på backarna, som bildades av enorma isälvsavlagringar under den senaste istiden. Idag är gullvivan fridlyst, så det absolut bästa sättet att njuta av den är att uppleva den på plats – eller som jag, fånga den på bild.

Visste du att ängarna norr om Verkeån faktiskt är några av Skånes finaste och bäst bevarade sandstäpper? Det är en extremt ovanlig naturtyp i Sverige där den solvarma marken skapar en helt unik miljö för sällsynta blommor och örter.

Kungsmölle

Kvarnen Kungsmölle längs Verkeån

Kungsmölle, en gammal kvarn med anor från 1700-talet, ligger vackert inbäddad i Verkeåns dalgång. Det här var under många år en viktig arbetsplats i bygden. Inte bara som en mjölkvarn. Här fanns även ett tillhörande sågverk som drevs av Verkeåns strömmande vatten. Kvarnen fick sin nuvarande utformning i början av 1880-talet och byggdes sedan ut ytterligare under 1930-talet.

Du är kanske även intresserad av:

Körsbärsdalens vitsippor

Vitsippor längs Skogsmöllebäcken, Hasslemölla fälad

Eftersom jag ändå hade vägarna förbi gjorde jag ett kortare stopp i Körsbärsdalen tidigare i veckan, eller Hasslemölla fälad som området egentligen heter. Detta lilla naturområdet strax söder om Veberöd är tveklöst mest berömt för sina vackert blommande körsbärsträd. När jag var där hade träden ännu inte börjat blomma. Det dröjer nog ytterligare någon vecka.

Blommade gjorde däremot vitsipporna. Hagmarkerna och de branta slänterna ner mot den lilla Skogsmöllebäcken var bitvis helt täckta med de gnistrande vita små blommorna. Att vädret dessutom var helt fantastiskt gjorde så klart inte upplevelsen sämre.

Hasslemölla fälad är inte speciellt stor. Men det är en härlig och lugn plats för en stunds ”mindfulness” i naturen.

Ek och vitsippor, Körsbärsdalen

Vitsippan är en ”opportunist”, som anpassat sitt liv efter träden. Den måste alltså hinna växa upp och blomma innan lövsprickningen, då en betydande del av solljuset som når marken försvinner.

Men symbiosen slutar inte där. Under marken finns ett stort nätverk av svamptrådar, s k mykorrhiza, som utbyter näringsämnen med växterna. Detta svampsystem delar vitsippan med träden.

Trestammad björk, Hasslemölla fälad

Jag passade även på att filma lite sekvenser med mobilen, som jag klippte ihop till en kort Reel på Instagram:

Du är kanske även intresserad av:

Tillbaka i gamla spår: Magiska höstfärger på välbekanta platser

Spången mellan Björkensdal och Prästaskogen

Eftersom det blivit för tok för lite fotograferande det senaste året kände jag att det var läge att göra en liten utflykt med kameran den gångna helgen. Hösten har kommit en god bit på vägen och trädens färger håller på att skifta om från grönt till läckert gyllene toner. Lägg därtill att solen sken från en klarblå himmel, vilket verkligen framhävde färgerna.

Jag gjorde två stopp på platser som är allt annat än nya för mig, Björkensdal i Torna Hällestad och Tvedöra, ytterligare någon kilometer västerut. Fördelen med att vara så bekant med plasterna är att jag vet var de bästa motiven finns. Nackdelen är så klart att jag högst sannolikt har tagit nära identiska bilder tidigare. Men jag fotograferar inte bara för att få nya och unika bilder. Minst lika viktigt är att bara få komma ut och uppleva naturen.

Från bildskörden har jag plockat ut fyra bilder. Den första (ovan) är tagen vid den lilla spången som ligger mellan det som kallas Björkensdal och Prästaskogen. Just här växer det en del lönn, vars löv har hunnit bli helt gula. Ungefär hälften av löven sitter kvar på grenarna, medan resten är på god väg att skapa vackra lövmattor på marken.

Det gamla bokträdet vid Björkensdal

Bilden ovan är tagen under ett av de största och förmodligen även äldsta bokträden som växer uppe på Hällestadsåsen vid Björkensdal. Jag tog bilden under trädets mäktiga grenverk där ljuset var väldigt dämpat. I stark kontrast till det intensiva ljuset lite längre bort. Boken har inte riktigt börjat skifta färg än. Men flera löv har ändå fallit till marken och bildat en röströd matta runt den kraftiga stammen.

Ensamt träd och utsikt över Revingehed

Den här relativt unga eken har jag fotograferat många gånger tidigare och förmodligen under alla årstider. Den står vackert placerad ute i hagarna på en av Hällestadsåsarnas norra sida. Jag blir alltid betagen av den härliga utsikten från den här höjden. Kanske för att jag har spenderat så mycket tid vid många av platserna man kan se härifrån.

Två träd vid Tvedöra

Jag nämnde att det främst är lönnen som har skiftat färg. Alldeles intill den lilla Tvedörasjön står de här två träden. Det mindre till höger är en lönn. Det vänstra är sannolikt en ek, eller möjligen hagtorn (jag kollade inte så noga). Tillsammans med vägen som leder bort mot skogspartiet längre bort så tycker jag att det blev en ganska trevlig bild. Jag vill dock nämna att jag retuscherade bort ett par trästolpar som verkligen störde harmonin i motivet.

Du är kanske även intresserad av:

Dimmig decemberdag i Måryd

Boijsens dammar vid Måryd. Den övre dammen med bredkaveldun och dimma.

Det är inte speciellt många dagar under ett år som vi har dimma i Skåne. En anledning är att det sällan är vindstilla i vårt flacka landskap. Och det är nästan en förutsättning för att det ska kunna bildas dimma. Men gårdagen var ett undantag.

Så jag tog ett raskt beslut och begav mig ut med kameran i trakterna runt Måryd. Dis och dimma har en förmåga att förvandla landskapet på ett påtagligt sätt. Gamla och tidigare fotograferade motiv tenderar att få en delvis ny känsla och innebörd.

Bilden ovan är tagen vid Boijsens dammar, närmare bestämt den som är högst belägen i terrängen. Just det här motivet med bredkaveldunets karaktäristiska cigarrformade blomställningar har jag fotograferat många gånger tidigare. Med träden som nästan försvinner i dimman på andra sidan dammen tycker jag bilden blev lite extra tilltalande.

Måkullsbacken i dimma

Det krävs ofta lite avstånd till objekten för att dimman ska bli riktigt påtaglig och framträdande. Uppe på Måkullsbacken tog jag den här bilden över hagmarkerna. Här låg det ett tunt lager med rimfrost på gräset.

Boijsens dammar med tunn ishinna på vattnet.

Det här är en bild som är fångad vid den femte och lägst belägna dammen. Egentligen är det fyra bilder som jag har ”sytt ihop” till en vidvinklig bild i efterbehandlingen. Här var dimman inte riktigt lika framträdande som på de tidigare bilderna. Men den trädbevuxna höjden där boklöven färgade marken roströd blev vacker i kombination med det lätt gröntonade vattnet i dammen. Notera att det låg en väldigt tunn hinna is på ytan.

Trolsk och dimmig skog vid Måryd cch Boijsens dammar.

Mosstäckta träd och stenar har alltid en tendens att skapa en trollsk atmosfär. Den här bilden tog jag alldeles i närheten av den tidigare. Former, strukturer och linjer blir ofta komplexa och lätt kaosartade i skogsmiljöer. Det är inte lätt att hitta vinklar utan störade inslag i kompositionen. Just den här, med stenen till vänster och de två gamla träden tycker jag blev hyfsat okej.

Du är kanske även intresserad av:

Video: Cykel på grusvägar över Revingehed och Romeleklint

För ett tag sedan slog det mig att det var jättelänge sedan jag laddade upp en ny video på min YouTube-kanal. Min lilla actionkamera har mest legat och samlat damm det senaste året. Så när jag begav mig ut på en högst ordinär cykeltur tidigare veckan bestämde jag mig för att ta lite rörliga bilder under färden.

Nu har jag inte lagt ner jättemycket tid på det här klippet. Med tanke på innehållet blev det kanske även lite väl långt. Jag hade säkert kunnat korta ner det till hälften utan att missa något väsentligt. Men ni får betrakta klippet som ett sätt för mig att försöka komma igång med lite filmande igen. Och oavsett vilket är det kul att ta med er till miljöerna jag vistas i ganska ofta.