Kategoriarkiv: Skog

Cykling genom Linderödsåsens skogar och vidare längs Linderödsvallen

Väg genom Klintabäckens naturreservat

Som ni säkert känner till så gillar jag verkligen att göra upptäcktsfärder med cykeln i Skåne. Gärna längs små undangömda vägar som leder till platser, som antingen glömts bort eller där tiden helt enkelt har stannat.

Under gårdagen upptäckte jag lite nya vägar i trakterna runt Linderödsåsen. Jag utgick från Fulltofta Naturcentrum och cyklade sedan österut mot Killhult. Därefter vek jag norrut och cyklade rakt genom Linderödsåsens mörka skogar för att senare rulla ner mot Tollarp. Där vände jag västerut och cyklade den gamla järnvägsvallen tillbaka mot min utgångspunkt.

Rutten hade jag bestämt på förhand så det var bara att följa navigationsanvisningarna på min GPS-klocka. I andra fall brukar det ofta leda till ständiga stopp för att läsa kartan.

Dessvärre föll det ett lättare sommarregn när jag inledde min tur. Men lyckligtvis klarnade det snabbt upp så jag fick tillfälle att ta lite bilder längs färdvägen.

Den översta bilden togs vid Klintabäckens naturreservat, en fantastiskt vacker och naturskön plats på Linderödsåsens norra sluttning. Här rullade jag långsamt fram längs en slingrande väg som omgärdades av höga träd och gamla stengärden. På de gröna ängarna betade kor och jag såg även ett par mindre grupper med dovhjortar.

Julakull, Linderödsåsen

Julakull

En liten skogsväg ledde mig över Linderödsåsen som höjer sig 190 meter över havsytan. Längs vägen växte granarna höga. Känslan att detta var en plats som inte alltför många människor besöker var påtaglig. Men stengärdena skvallrade om att så inte alltid har varit fallet. Med lite fantasi gick det även att finna spår av gamla gårdar och vägar där naturen sedan länge tagit över. En av dessa gårdar, Julakull, finns fortfarande omnämnd på kartan.

Den enda byggnaden jag fann längs vägen var en röd träbod, som definitivt sett sina bästa dagar. Förmodligen har den använts som värmestuga i samband med jakt eller i vid skogsarbete. Spontant känner jag att bilden på boden längs den mörka skogsvägen blev dagens bästa.

Träbod på Linderödsåsen

Linderödsvallen

Redan 1886 stod en järnväg klar mellan Hörby och Tollarp. Ytterligare några år senare hade spårvägen utökats så att det gick att åka ångtåg hela vägen mellan Malmö och Kristianstad. 1961 lades persontrafiken ner. 1967 gick även det sista godståget längs sträckan och samma år togs rälsen bort.

Grönska längs Linderödsvallen

Hela den gamla järnvägsvallen finns dock kvar som spår av en svunnen tid. Idag går det endast att färdas längs sträckan via cykel eller till fots. Det här var första gången jag cyklade längs Linderödsvallen och upplevelsen var verkligen positiv. Sträckan är otroligt vacker. På flera ställen är växtligheten så pass tät att det känns som att cykla genom en tunnel av grönska.

Järnvägsbron över Vramsån

Panorama vid järnvägsbron över Vramsån

Uppe på den höga järnvägsbron som går över Vramsåns slingrande vatten stannade jag till och tog den här bilden. Det krävdes fem vertikala exponeringar för att få till det här panoramat. Annars hade det varit svårt att få med hela vyn.

Vramsåns syre- och näringsrika vatten har väldigt höga naturvärden. Öringen vandrar långt upp i ån för att leka. I ån går det även att finna sällsynta fiskarter som grönling och sandkrypare.


Du är kanske även intresserad av:

En cykeltur förbi Hjularöd, Borstbäcken och Övedskloster

Utsikt från Blommeröd mot Övedskloster

Försommaren är här och min cykelform börjar bli allt bättre. Den gångna helgen cyklade jag årets hittills längsta tur då jag begav mig ut på grusvägarna runt Vombsjön och Revingehed. När jag kom hem stannade trippmätaren på 82 kilometer.

Vädret var nästan helt perfekt. Växlande molnighet, en medeltemperatur på behagliga 18 grader och relativt svaga vindar.

Den här gången tog jag med mig min kompaktkamera, något jag inte ångrar med facit i hand. För jag gjorde åtskilliga stopp för att ta bilder på det vackra försommarlandskapet. Varje gång jag beger mig ut så här års slår det mig hur otroligt vacker och variationsrik den skånska landsbygden är.

Den översta bilden under huvudrubriken är tagen i närheten av en större gård som heter Blommeröd. Från den här platsen har man en helt fantastisk utsikt över Övedsklosters vidsträckta åkerarealer.

Vissa år är dessa fält helt täckta av blommande raps, vilket brukar vara en imponerande syn. Men den här säsongen odlas säd på åkrarna. Hur som helst tycker jag att bilden blev riktigt fin, med de grönskande fälten och vägen som leder betraktaren in i motivet.

Harlösabäckens dalgång

Harlösabäckens dalgång

Från Hjularöds slott rinner en liten porlande bäck ner mot Harlösa för att senare mynna ut i Kävlingeån. Genom årtusendena har här skapats en djup dalgång, som är otroligt vacker så här års.

Blommor som sommargyllen och smörblomma förgyller verkligen gräsängarna, som hålls i schack av betande kor. Genom dalgången går även en av Skåneledens etapper.

Rent fotografiskt tog jag bilden mer eller mindre från cykelstyret så kompositionen hade säkert kunnat göras en smula bättre.

Bokeröds blommande raps och slingrande grusvägar

Blommande raps mellan Bokeröd och Skotthusa

Uppe vid Bokeröd strax öster om Hjularöds slott blommade rapsen som bäst. Här gjorde jag ett kort stopp för att imponeras av alla de hundratusentals flitiga bin som frossade på rapsblommornas nektar. Ljudet från så många surrande små vingslag är verkligen speciellt.

Grusvägen som skär genom rapsfältet är för övrigt riktigt trevlig att cykla. Strax bortom vägkröken ligger gården Skotthusa.

Portalen in till Borstbäckens naturreservat

Portalen in i Borstbäckens naturreservat

Ni som följer bloggen vet att jag besökt Borstbäckens naturreservat vid ett flertal tillfällen. Men sällan har jag fått ett så här vackert välkomnande. För vid den norra infarten till ravinen möttes jag av den här portalen bestående av grönskande bokskog, blommande hästkastanj och höga granar.

Här kändes det nästan som att man står vid en port som leder in till en sagovärld. Vilket det på sätt och vis även är. För Borstbäckens naturreservat är en speciellt plats som skiljer sig väldigt mycket från den omgärdande jordbruksmarken.

Blommande ramslök

Blommande ramslök vid Borstbäckens porlande vatten

Väl nere vid Borstbäckens porlande vatten noterade jag bokskogen var så grön som den kan vara i slutet av maj. Dessutom blommade ramslöken för fullt. Längs bäcken växer ramslöken i rikliga mängder, men eftersom det är ett naturreservat får den inte plockas här.

Skog full med blommande ramslök

Om det fanns gott om blommande ramslök längs Borstbäcken så var det inget mot vad jag upptäckte i en skog några kilometer längre bort. Så här mycket ramslök har jag aldrig sett tidigare. Marken var helt täckt med växtens skimrande vita blommor.

Den karakteristiska lökdoften märkte jag dock inte av. Den brukar göra sig påmind först då ramslökens blad börjar vissna lite senare på sommaren.

Cykelrutt Hjularöd - Borstbäcken - Öved

Här är en karta över en del av cykelrutten.
Klicka för större bild


Du är kanske även intresserad av:

Billebjers vitsippor

Vitsippor 2021

Det går undan när det väl tar fart. Efter ett par veckor med riktigt aprilväder tycks nu våren vara här på allvar. Åtminstone om man frågar vitsipporna som nu börjat blomma på allvar. Vill man uppleva vitsippor i full blom är förmodligen den kommande veckan ett bra tillfälle.

Vid Billebjer finns det en del platser där det alltid finns rikligt med vitsippor. När jag cyklade förbi naturreservatet igår stannade jag till och tog några bilder. Här är två exempel.

Vitsippor i Billebjer 2021

Du är kanske även intresserad av:

Krankesjö-varvet i januari

Krankesjöns norra strand i januari

Alla som följer min blogg vet att jag brukar vandra runt Krankesjön åtminstone ett par gånger per år. De tio kilometrarna runt sjön är kanske inte den mest optimala vandringsleden. Faktum är att den bitvis inte finns markerad på kartan. Men sträckan är lagom lång och varierande. Dessutom gillar jag verkligen att studera hur djur och växtlivet runt Krankesjön växlar under de olika årstiderna.

Den första söndagen på det nya året bjöd på riktigt fint väder. Temperaturen låg strax ovanför nollstrecket och stundtals tittade solen fram mellan de tunna molnen. Så eftersom jag inte hade något annat för mig kändes det som en god idé att nöta några mil med vandringskängorna.

En sak som slog mig var hur otroligt mycket folk som hade tagit sig ut i naturen den här dagen. Parkeringen vid Silvåkratornet var överfull med bilar. Grillplatserna strax intill var självfallet ockuperade. Under min drygt två timmar långa runda såg jag människor på de mest otippade platserna.

Sedan corona-pandemin drabbade landet i våras har det svenska folket verkligen börjat upptäcka naturen – både på gott och ont. För ibland kan jag tycka att det blir lite väl ”crowded”.

Nåväl, planen var aldrig att ägna mig åt någon mer seriös fotografering i söndags. Men jag hade kompaktkameran med mig och fick ett gäng hyggliga bilder som ganska väl speglar årstiden.

Rubrikbilden (den översta) är tagen vid Krankesjöns norra strand. De senaste månadernas köld har gjort att vassen runt Krankesjön har fått en läckert gyllene färg. Om ytterligare några månader kommer den att ersättas av nya gröna strån. På den motsatta sidan av sjön ligger Silvåkraskogen där jag tog ”selfien” nedan.

Granarna i Silvåkraskogen

Silvåkra bäck

Silvåkra bäck mynnar ut i Krankesjön

Silvåkra bäck mynnar ut i närheten av fågeltornet längs den östra stranden. Bäcken börjar som en utdikning ute på heden, för att sedan fyllas på då den passerar ett antal våtmarker. Bäcken rinner igenom Silvåkra by innan den når Krankesjön. Bilden är tagen i närheten av mynningen där träden ger läckra reflektioner på vattenytan.

Den gyllene eken

Gyllene ek på Revingehed

De flesta träden har sedan länge tappat sina löv. Men det finns undantag. Bilden på den här roströda eken tycker jag blev riktigt läcker i det låga eftermiddagsljuset. Även träden i bakgrunden ser gyllene ut, men det beror enbart på att solen skiner på de nakna grenarna.


Du är kanske även intresserad av:

Virkesupplag i Skrylleskogen

Virkesupplag i Skrylleskogen

Av någon anledning tycker jag att staplar och högar med virke gör sig väldigt bra på bild. Jag brukar i vilket fall ofta stanna till och ta en del bilder när jag passerar virkesupplag ute i skogen.

En anledning kan naturligtvis vara att virkesupplagen normalt är placerade längs små skogsvägar. På så sätt får det där typiska fotografiet på en enslig väg som leder betraktaren in i bilden ett extra tillskott och innehåll.

Ytterligare ett skäl kan vara att virkesupplag ofta bildar intressanta mönster och former. Ett exempel är de ljusa trädstammarnas cirkulära och repetitiva mönster längs långsidorna.

Oavsett vilket. Här har ni just en sådan bild. Jag tog den snabbt med mobilkameran under en kortare tur i Skrylleskogen på fredagseftermiddagen. Här har ni egentligen alla ingredienser som jag beskrev ovan. En smålerig väg som omgärdas av tre separata virkesupplag. Roligare bilder än så här blir det inte i dessa grådaskiga dagar.