Det verkar finnas gott om fältharar på ängarna runt Linnebjers naturreservat. I stort sett varje gång jag är där ser jag åtminstone en hare. Tidigare i veckan lyckades jag få några hyggliga bilder på de snabbfotade djuren.

Att fotografera hare är både svårt och lätt. Precis som rådjuret väljer den ofta först att iaktta och bedöma faran innan den tar till flykten. Det är just då det gäller att ta bilderna. Haren har extremt bra hörsel, så det gäller att röra sig så tyst det bara går i terrängen. Harar ligger även ”i lega”, vilket betyder att den håller en låg profil och ligger helt stilla på marken med ambitionen att rovdjuren inte ska upptäcka dem.

Haren på den övre bilden smög jag i stort sett rakt in i. Avståndet var kanske 30 meter när jag tog bilden. Sedan upptäckte den mig och skuttade rakt in i den intilliggande undervegetationen.

Hararna nedan fotograferade jag i samband med att jag tog en liten paus på en stätta ut till hagmarkerna. Efter en liten stund fick jag syn på en hare och lite senare dök ytterligare en upp. De gillade tydligen inte varandra för när den ena kom lite för nära blev den bortjagad. Jag vet faktiskt inte om harar har revir eller om det bara handlade om ett bråk om den bästa platsen med den godaste födan. Hur som helst lyckades jag få några skarpa bilder på dem när de susade förbi i hög fart.

Klicka gärna på bilden för att se den i ett lite större format. Här framgår det nämligen tydligt hur väl hararna smälter in i sin miljö.