Kategoriarkiv: Gömda platser

Övergivna platser, glömda rum eller urban exploration. Kärt barn har många namn. Under denna rubrik samlar jag bilder från platser man inte sällan måste titta två gånger för att hitta. Det kan vara allt från gamla militäranläggningar och industrier till rivningstomter och stenbrott. Allt måste inte vara övergivet. Huvudsaken är att platsen har en historia att berätta.

Bildkavalkad från Björka Flygbas

I samband med en cykeltur tidigare i veckan tog jag en sväng över det gamla flygfältet Björka strax väster om Sjöbo. Eftersom jag vet att många är inne och kollar på mina bloggposter från den tidigare krigsflygbasen tänkte jag bjuda på en färsk bildkavalkad.

Björka rullbana
Rullbanans storlek är imponerande. Under 50- och 60-talet startade flygplan som J29 Tunnan och J34 Hawker Hunter här. Därefter tog J35 Draken över. J37 Viggen var den sista flygplanstypen som mullrade över fältet innan basen lades ner i mitten av 90-talet.

Klargöringsplats TörebodabågeDe karaktäristiska klargöringsplatserna, s k Törebodabågarna, står fortfarande kvar vid den nordvästra banändan. När det kalla kriget var som allra kallast kunde roten i incidentberedskapen stå fullt startklar under dessa tak. 

Klargöringsplats BjörkaFyra klargöringsplatser och ett par äldre så kallade jordkulehangarer är bevarade. På den högra bilden syns platsen där startaggregatet stod placerat. 

Södra banändanNaturen börjar så sakteliga ta över den gamla flygbasen. Bilden är tagen vid den sydöstra banändan. 

Björka 4862Ett par uppställningsplatser, s k bakom, (bilden t v) ligger ovanligt nära rullbanan på Björka flygbas. Bilden till höger visar markeringen där flygplanens noshjul skulle placeras vid klargöring.


Du är kanske även intresserad av:

Ännu en grupperingsplats för Robot 68

Grupperingsplats Robot 68

I förra veckan lyckades jag leta upp ytterligare en gammal grupperingsplats för Robot 68 Bloodhound i Häckeberga-området. Det här har blivit en form av skattjakt för mig. Plattorna i sig är ganska obetydliga. Det är utmaningen att hitta dem som är det roliga.

Den här grupperingsplatsen ligger cirka 6 kilometer från platsen jag lade upp bilder från tidigare i år. Den följer det vanliga mönstret med fyra kvadratiska betongplattor. På dessa har dock lavettfästena av järn tagits bort och kabelgraven har fyllts igen med ny betong. Dessutom blommar Tussilagon vackert i de gamla skarvarna.

Robot 68 Bloodhound

Under främst slutet av 60- och början av 70-talet var dessa stridsgrupperingsplatser extremt hemliga. Så pass hemliga att de aldig besöktes av uniformerad personal och försågs med kodnamn i arrendekontrakten. Först 2006 upphävdes sekretessen helt.

Totalt finns det tre grupperingsplatser i Häckeberga-området. Den tredje får jag väl leta upp lite senare i år.


Se även:

Grupperingsplats för Robot 68 Bloodhound

Plötsligt dyker de upp. Mitt inne i mörkaste skogen. En person med ett otränat öga skulle förmodligen inte lägga någon notis vid de lövtäckta betongplattorna och bara passera. Men jag vet att de ska finnas just på den här platsen.

Grupperingsplats Robot 68

Betongplattformarna i Häckebergaskogen var en gång i tiden en väl bevarad hemlighet. Det här en av många gömda minnesplatser från det kalla kriget, en grupperingsplats för Robot 68 Bloodhound.

För att bekämpa angripande flyg i händelse av krig – företrädesvis på höjder dit jaktflyget hade svårt att nå – förvärvade Flygvapnet i mitten av 60-talet den brittiska luftvärnsroboten Bristol Bloodhound. Den svenska beteckningen blev Robot 68.

Det här var en tid då Sverige skulle försvara sin territoriella neutralitet i skuggan av maktkampen mellan NATO och Warszawapakten. Berlinmuren hade just uppförts och Kubakrisen var ytterst nära att utlösa ett tredje världskrig mellan supermakterna.

Totalt införskaffade Flygvapnet 96 robotar av den här typen, som fördelades på sex robotdivisioner med två kompanier i varje. Varje robotkompani bestod av 138 man. Runt om i södra Sverige byggdes undangömda platser dit kompaniet med hjälp av lastbilar och bussar kunde förflyttas och omgrupperas i händelse av krig.

Kablageränna och fästpunkt Robot 68

Platserna var belagda med väldigt hög sekretess. De användes aldrig i samband med övning, märktes inte med förbudsskyltar och fick inte besökas av uniformerad personal. De gånger försvarsmakten inspekterade grupperingsplatserna gjordes det i civil klädsel. Sekretessen upphävdes först 2006.

Varje grupperingsplats bestod av fyra betongfundament där robotlavetterna skulle placeras. På varje fundament fanns förankringsfästen av järn samt i vissa fall en ränna för kablage. Utöver detta fanns röjda uppställningsplatser för fordon och spaningsradar. I Skåne uppfördes totalt nio grupperingsplatser av den här typen. Vad jag vet är de flesta bevarade.

Ett robotkompani var ett i stort sett självständigt förband som kunde klara sig utan försvar och underhållsstöd. Själva robotsystemet leddes och styrdes dock primärt från de fortifierade luftförsvarscentralerna via STRIL 60-systemet. Men kompaniet hade även en viss förmåga att genomföra strid autonomt.

Robot 68 plattform

Robot 68 blev ett ganska kortlivat kapitel i Flygvapnets historia. Höga underhållskostnader, minskade försvarsanslag och det nya resurskrävande Viggen-flygplanet gjorde att systemet avvecklades i mitten av 70-talet. Flera av robotarna återsåldes till England medan andra gick till Schweiz.

Kvar finns nu bara de lövtäckta betongplattorna som påminner oss om tider då förmågan och ambitionen att försvara den territoriella suveräniteten var betydligt högre än idag.


Se även:

Om du vill läsa mer:
Bristol Bloodhound på Wikipedia
FHT: RB68 – det kalla krigets mest exklusiva vapensystem i Sverige (pdf)
> Sydsvenskan, artikel från 2011

Du gillar kanske även:
Den gemensamma stabsplatsen Alfred
Bildkavalkad från Björka Flygbas
En port in i berget – RRGC S1 W Hinden på Romeleåsen  

Gällhagen

När jag besökte skogarna kring Fulltofta i våras skrev jag en bloggpost om den gamla gårdsruinen Vasahus. Det smått tragiska är att det finns gott om liknande ruiner i området. Gårdar som blev lämnade åt sitt öde under 1900-talets första hälft.

Gällhagen

Bara resterna av kraftiga gråstensväggarna vittnar om att detta en gång i tiden var en levande bygd, där människor brukade marken och nyttjade de rikedomar skogen hade att erbjuda. Sedan lockade städerna med bättre arbeten och modernare bostäder. Bygden och gårdarna lämnades.

Gällhagen

Ruinen på bilderna är restera av gården Gällhagen, eller ursprungligen Hjällhagahusen, ett lantbruk som omfattande hela 172 tunnland (ca 86 hektar), varav 32 tunnland var åker. Bostadshuset var byggt i korsvirke. Väggresterna är förmodligen från ekonomibyggnaderna som var uppförda i gråsten. Gällhagen brukades av Olof Erlandsson fram till 1929. Gården revs 1933.

Vad döljer sig under luckorna i marken?

När jag är ute och rör mig i skog och mark springer jag inte sällan på en del märkliga saker. Ibland måste jag titta både två och tre gånger för att finna dem. Som de här rostiga luckorna med intilliggande skorstenar.

Skyddsrum

Under luckor i marken kan det dölja sig en mängd olika saker. Inte sällan handlar det om pumpanläggningar för färskvattenförsörjning eller underjordiska brunnar. Men i det här fallet tror jag att det är något annat.

Jag är långt ifrån säker och jag kan naturligtvis vara helt fel ute. Men min gissning är att bilden är tagen vid en gammal militär grupperingsplats. Och med tanke på att platsen är belägen på en höjd ligger det närmast till hands att den är avsedd för en radar- eller luftvärnsenhet.

Skyddsrum 2

Om jag har rätt i mitt antagande bör schakten under luckorna i så fall leda ner till små skyddsrum, sannolikt så kallade SK 10, där siffran anger antalet personer som får plats i utrymmet. Skorstenen fungerar delvis som friskluftsintag men leder även ner till en vedeldad kamin som fanns installerad i varje skyddsrum.

Det var förmodligen ett bra tag sedan denna plats var operativ. Men att riva dessa gamla konstruktioner av armerad betong är väldigt kostsamt och därför får de ligga kvar som minnen från en svunnen tid.

Om någon som är intresserad av svensk militärhistorik läser det här och tror sig veta att jag har fel i mitt antagande får ni gärna skicka ett PM till mig.

Du är kanske även intresserad av:
> Ett underjordiskt skydd
> Kulsprutevärn i Malmö hamn