Kategoriarkiv: Landsbygd

Det ensamma trädet på Rörums backar

Det ensamma trädet på Rörums backar

De flesta fotografer kan nog hålla med om att det är något speciellt med ensamma träd. Det är liksom så otroligt tacksamt att fånga dem på bild. Det mest kända trädet måste vara tallen vid Haväng. Men bara någon mil söderut står ett träd som jag tycker är minst lika ikoniskt. Det syns dessutom på långt håll från i stort sett alla väderstreck.

Det här gamla ensamma hagtornträdet står längst uppe på höjden Skallahögbjär strax utanför byn Rörum på Österlen. Förenklat kan man säga att platsen är en del av det som kallas för Rörums backar.

Och för att anknyta lite till föregående bloggpost. Även detta är en gammal gravhög från bronsåldern. Forntidens folk hade verkligen en förmåga att lämna spår efter sig. Det är väl tyvärr bara så att alltför få människor har kunnandet att tyda dem.

Du gillar kanske även:

Karaby backar

Karaby backar

Jag har tidigare cyklat förbi Karaby backar vid ett par tillfällen. De runda kullarna, som på ett markant sätt höjer sig över det platta landskapet, väckte min nyfikenhet. Så när jag körde förbi med bil och kamera tidigare idag bestämde jag mig för att utforska dem lite närmare.

Enligt informationsskylten på plats är de sex högarna sannolikt gamla gravhögar från bronsåldern. Det betyder att de är runt 4 000 år gamla. De skapades alltså ungefär samtidigt som de egyptiska pyramiderna i Giza.

Med tanke på att den största högen är 51 meter hög väcks naturligtvis frågan hur mycket mankraft som krävdes för att få ihop ett sådant stort landmärke. Men det förtäljer inte riktigt historien. Förmodligen är det så att åtminstone delar av backarna skapades när den stora landisen smälte i samband med senaste istiden.

Karaby backar utsikt

Vad man däremot vet är att Karaby backar var en central punkt i den dåtida bygden. Och det var bara mäktiga och inflytelserika personer som blev begravda i dessa ättehögar.

Från toppen av den högsta kullen har man en helt fantastisk utsikt över nejden. Det är enkelt att se både Malmö och Köpenhamn.

Du är kanske även intresserad av:
> Ättehögens mysterier 
> Det ensamma trädet på Rörums backar 

Kor på sommaräng

Kor på sommaräng

För några dagar sedan cyklade jag förbi en äng med betande kor. Eftersom ängen var belägen på en liten kulle tänkte jag att vinkeln från min position var lämplig för en hygglig bild. Så jag stannade till och tryckte av ett gäng rutor.

Korna och kalvarna var bevisligen väldigt vana vid människor och brydde sig inte nämnvärt om min närvaro. Med det varma släpljuset och himlen i bakgrunden tycker jag att det blev en riktigt trevlig bild. Notera även det tjocka och frodiga gräset. De här korna gick det sannerligen ingen nöd på.

Stenberget

Stenberget

Igår var förutsättningarna nästan perfekta för en längre utflykt på landsvägscykeln. Turen gick österut mot Veberöd och Romeleåsens sluttningar. När jag hade klättrat upp för Röddingebacken tog jag en liten paus uppe på Stenberget.

Det här är en av Romelåsens högsta punkter och från platsen, som ligger cirka 170 meter över havet, har man en härlig utsikt över Häckebergas stora skogar. Längre bort går det även att skönja Lund och Malmö. Som ni ser börjar nyponen bli röda. Ett tecken på att sensommaren är här.

Slåtter

Slåtter

Jag håller mig gärna kvar vid temat nyslaget hö. För få saker är ju så nära förknippat med en riktig svensk sommar.

Förr i tiden höggs det höga gräset för hand med lie eller skära. Därefter fick gräset torka på plats, alternativt upphängt i en så kallad hässja. Ett minst sagt ansträngande arbete som ofta engagerade en hel bygd.

Därefter kom slåttermaskinen. Först drogs den av häst, men ganska snart tog traktorn över grovjobbet. Och idag rullas höet ihop i stora inplastade rundbalar.

Men principen och syftet har naturligvis alltid varit detsamma. Nämligen att skaffa foder till kor, hästar och får.

Bilden är tagen vid Djupadal strax utanför Rörum på Österlen.