Etikettarkiv: romeleåsen

Romeleåsen är en skånsk så kallad horst som sträcker sig cirka 30 kilometer från Billebjer strax öster om Lund i sydostlig riktning till cirka 15 kilometer nordväst om Ystad. Åsens högsta punkt är Kläggeröd, 186 meter över havet. Romeleklint, 175 meter över havet, är åsens mest framträdande höjd och den mest kända utsiktsplatsen. Romeleåsen bjuder på vacker natur och är ett populärt friluftsområde.

Silvåkras ängar i midsommartid

Så här i midsommartid tänkte jag bjuda på tre enkla bilder från ängarna runt Silvåkra som jag tog tidigare i veckan.

Bilderna togs i all hast utan någon större ambition eller eftertanke. Men med tanke på att det är midsommarhelg tycker jag ändå att det kunde vara kul att lägga ut något.

Vombs ängar med Romeleåsen i bakgrunden

Gräsängar mellan Silvåkra och Romeleåsen

Den här bilden är tagen med teleobjektivet riktat ut mot Vombs ängar. De vidsträckta fälten påminner nästan om en savann där endast några enstaka gröna träd och buskar bryter de platta gräsängarna. I bakgrunden höjer sig Romeleåsen med närmare 150 meter jämfört med platsen där bilden togs.

Den gamla hagen

Den gamla hagen

På Revingehed och Vombs ängar låg förr i tiden ett flertal gårdar och större lantbruk. När försvarsmaktens övningsfält växte under 60- och 70-talet köptes många gårdar upp och revs senare. Idag går det att finna tydliga spår av gårdarna i form av samlingar av olika fruktträd och trädgårdbuskar som exempelvis syren. Eller som här, äldre stolpar som en gång i tiden utgjorde stängsel till gårdens djur. Idag får gräset och smörblommorna växa ostört här.

Blåeld och sandvita

Blåeld och sandvita vid Norrevång

Hur mycket ängarna blommar tycks variera lite från år till år. Uppe vid Norrevång, som ligger strax nordost om Silvåkra trivs blåelden och sandvitan i den torra sandjorden. Jag tror dock att vi får vänta ytterligare någon vecka innan ängarna blommar som bäst.


Du är kanske även intresserad av:

Grusvägen mot åsen

Grusvägen mot åsen

Den här bilden tog jag strax utanför Silvåkra för ett tag sedan. Längs en av de små grusvägar som främst militären använder i sin övningsverksamhet. I de här omgivningarna har jag spenderat mycket tid de senaste åren, främst i min jakt på bra fågelbilder men även under otaliga cykelturer.

Jag har alltid varit lite svag för den här typen av ”skiktade” landskapsbilder. Motiv där olika skogspartier eller upphöjningar i terrängen skapar olika lager bort mot horisonten. Den här bilden är just en sådan.

Grusvägen försvinner bakom ett litet krön på den gräsbevuxna kullen. Lite lägre bort går det att ana ett skogsparti med blandskog. Ytterligare någon kilometer bort höjer sig en tallskog över landskapet. Och sist men inte minst. Borta i diset går det att ana Romeleåsen och Romeleklint.

Bilden är tagen med ett teleobjektiv vilket starkt bidrar till att trycka ihop perspektivet. På så sätt ser det inte ut att vara så långt mellan platsen där jag tog bilden och Romeleklint. I själva verket är det drygt sju kilometer.

Solig novemberdag vid Hönestenen

Hönestenen november motljus

Eftersom jag ändå hade vägarna förbi tog jag en tur upp till Hönestenen i förra veckan. Hönestenen har jag besökt tidigare eftersom Skåneleden passerar denna vackra plats. Geografiskt ligger den i direkt anslutning till Romeleåsens golfbana, alltså strax öster om Dörröd och väg 102.

Längst upp på bergknallen, som når ca 150 meter över havet, kommer urberget i dager och från den här platsen har man en vidunderlig utsikt ut över Klingavälsåns dalgång och Vombsjön.

Hönestenen gröna stenar och bokskog

Fanuan präglas av bokskog, enefälad och några gamla ekar. Karaktäristiskt är även de mossklädda stenarna. Om stenarna kom dit med inlandsisen eller om de är ett resultat av ett gammalt stenbrott får jag lämna osagt.

Hur som helst fick jag ett gäng trevliga bilder från platsen och i den här bloggposten bjuder jag på tre exempel.

Ek vid Hönestenen

Du är kanske även intresserad av:
> Hönestenen på Romeleåsen

Svartedamm på Romeleåsen

Svartedamm, Romeleåsen

En bra bit upp på Romeleåsen, i en skog som kallas för Gödelövsskogen, ligger sjön Svartedamm. Sjön är inte speciellt stor, cirka 150 gånger 90 meter. Lite intressant är däremot att den ligger hela 106 meter över havsnivån. Utan att veta säkert gissar jag att den därmed bör vara en av Skånes högst belägna sjöar.

Svartedamm ligger väldigt naturskönt och omgärdas av blandskog som växt upp i ett tidigare hedlandskap. Jag har ingen aning om det finns någon fisk i sjön. Däremot såg jag flera grodor i strandlinjen när jag var där. Platsen är dessutom populär bland friluftsfolk och många väljer att övernatta i närheten av sjön. Här passerar även ett av de mountainbike-spår som utgår från Genarp.

Svartedamm har mig veterligen endast ett utlopp och därmed kommer kanske vattnet från en källa i urberget. Från sjön rinner en mindre bäck ner till Gödelövsbäcken, som i sin tur mynnar ut i Höje å.

Du är kanske även intresserad av:
> På Romeleåsens branter växer träden höga
> Aftonsol mellan Väderkullen och Romeleklint

Naturen har torkat ut och ändrat färg

Torr natur

Som jag skrev i en tidigare bloggpost har de senaste månadernas värmebölja knappast lockat till några längre utflykter ute i naturen. Men nu har vi äntligen fått det väderomslag som många säkert har längtat efter. Tidigare idag begav jag mig ut på en längre tur i Klintaskogen på Romeleåsen. Sammantaget blev det en dryg mil till fots.

Jag har naturligtvis inte kunnat undgå att notera hur torrt det har blivit i naturen de senaste veckorna. Men idag blev det betydligt mer påtagligt. I höglänt terräng ser det rent ut sagt sorgligt ut. Löven på många träd, speciellt björken och lönnen, är roströda. Gräsängarna är helt gula och blåbärsriset är snustorrt.

Naturen har ändrat färg

Förhoppningsvis kommer många av träden att återhämta sig inför nästa vår. Gräset är starkt och kommer alltid tillbaka. Men det här året känns lite förlorat redan mitten av augusti. Det ska bli intressant att se hur hösten kommer att gestalta sig. Min gissning är att den blir väldigt annorlunda.