Etikettarkiv: romeleåsen

Romeleåsen är en skånsk så kallad horst som sträcker sig cirka 30 kilometer från Billebjer strax öster om Lund i sydostlig riktning till cirka 15 kilometer nordväst om Ystad. Åsens högsta punkt är Kläggeröd, 186 meter över havet. Romeleklint, 175 meter över havet, är åsens mest framträdande höjd och den mest kända utsiktsplatsen. Romeleåsen bjuder på vacker natur och är ett populärt friluftsområde.

Naturen har torkat ut och ändrat färg

Torr natur

Som jag skrev i en tidigare bloggpost har de senaste månadernas värmebölja knappast lockat till några längre utflykter ute i naturen. Men nu har vi äntligen fått det väderomslag som många säkert har längtat efter. Tidigare idag begav jag mig ut på en längre tur i Klintaskogen på Romeleåsen. Sammantaget blev det en dryg mil till fots.

Jag har naturligtvis inte kunnat undgå att notera hur torrt det har blivit i naturen de senaste veckorna. Men idag blev det betydligt mer påtagligt. I höglänt terräng ser det rent ut sagt sorgligt ut. Löven på många träd, speciellt björken och lönnen, är roströda. Gräsängarna är helt gula och blåbärsriset är snustorrt.

Naturen har ändrat färg

Förhoppningsvis kommer många av träden att återhämta sig inför nästa vår. Gräset är starkt och kommer alltid tillbaka. Men det här året känns lite förlorat redan mitten av augusti. Det ska bli intressant att se hur hösten kommer att gestalta sig. Min gissning är att den blir väldigt annorlunda.

Tallar i motljus

De gamla tallarna som växer i hagarna mellan Romeleklint och Väderkullen har jag fotograferat vid ett flertal tillfällen. När jag under gårdagen passerade platsen tyckte jag att motljuset var så pass tilltalande att jag plockade upp kameran och tryckte av några rutor.

Bilden krävde en hel del efterbehandling för att jag skulle bli någorlunda nöjd. Men slutresultatet blev inte helt tokigt. Som ni ser jag jag positionerat mig så att solen delvis är skymd av den stora tallen. På så sätt dämpas motljuseffekten en smula. 


Du gillar kanske även:

En disig vinterdag mellan Väderkullen och Romeleklint

Det här är en bild som jag tog mellan Väderkullen och Romeleklint den gångna helgen. Som ni ser var det riktigt disigt, stundtals närmast dimma, vilket skapade en lite speciell atmosfär.

På de ställen där urberget blottades låg ett mycket tunt snötäcke som gjorde att klipporna såg betydligt ljusare ut än vanligt.

Den uppmärksamme noterar kanske att jag har publicerat fler bilder från platsen tidigare, dock under helt andra väderförhållanden.

Du gillar kanske även:
> Aftonsol mellan Väderkullen och Romeleklint
> Tallar i motljus

På Romeleåsens branter växer träden höga

Det här är en bild jag tog i skogen på branterna upp mot Romeleklint för ett tag sedan. Det var ganska sent på kvällen och det låga infallande ljuset gjorde att det skapades en varm stämning mellan trädstammarna i den mäktiga granskogen.

Jag är själv lite extra svag för den här typen av bilder. Den mjuka gröna mossan i kombination med de parallella träden och släpljuset. Det är enkelt men ändå väldigt speciellt. Och kanske även typiskt svenskt. 

Aftonsol mellan Väderkullen och Romeleklint

Jag har sedan länge varit skeptisk till så kallande HDR-bilder. Men nu är jag är så smått på väg att ändra inställning. Tekniken har blivit bättre och inte minst enklare att hantera. Och när det dynamiska omfånget i motivet är lite väl stort kan det verkligen underlätta arbetet. 

Det här är en bild jag tog i närheten av Romeleklint för ett par dagar sedan. Jag riktade kameran rakt mot den låga aftonsolen men fick ändå med tonen på såväl himmel som skuggpartiet intill stenblocket.  

Du gillar kanske även:
> En disig vinterdag mellan Väderkullen och Romeleklint
> Tallar i motljus