Etikettarkiv: fornminnen

Lödde kar

Cirka en kilometer ut i vattnet från Löddeås mynning räknat ligger en liten stenformation. På avstånd ser det ut som en vågbrytarbank och den lilla kobben är klart populär bland storskarvarna.

I själva verket är detta resterna av vad som en gång var Lödde kar, en sorts forntida hamn där gods från mindre båtar från Lödde å lastades över på större och mer djupgående skepp.

Hamnens ursprungliga storlek var ca 160 x 10 meter och genom kol 14-undersökningar som gjorts på trävirkesrester går att datera hamnen till runt 1 000 år e Kr. Det är med andra ord sen vikingatid. 

På bilden syns stenarna och storskarvarna tydligt mellan strandvassen och det norska oljefartyget EK-Sky, som ligger på redd i Öresund. 

> Läs gärna mer om Lödde kar i denna arkeologiska rapport från 70-talet  

Hammershus borgruin

Hammershus är sannolikt Bornholms främsta och mest kända sevärdhet. Den gamla borgruinen med anor från 1200-talet är en av Nordeuropas största. Under sin storhetstid var borgen nästan ointaglig från sitt läge på en hög och svårtillgänglig klippa intill havet. Borgen hade även stora magasin för att hålla stånd mot långvariga belägringar.

Under de första århundradena stred kyrkans ärkebiskopar och kungamakten ständigt om borgen. En bit in på 1500-talet övertogs den av lübeckarna, som gjorde stora förbättringar på flera torn, den yttre ringmuren och bron över vallgraven.

Det är spännande att gå runt på platsen och känna historiens vingslag. Det är även intressant att studera borgens konstruktion och hur den har byggts ut i etapper. Det centrala Manteltornet och den inre ringmuren är ursprungligen uppförda i granit och kalksten, men kompletterades senare med rött tegelbruk, vilket syns tydligt på bilderna.

Du är kanske även intresserad av:

Utsikt från Hammershus

Utsikt från Hammershus

Utsikt över Hammeren

Det ensamma trädet på Rörums backar

Det ensamma trädet på Rörums backar

De flesta fotografer kan nog hålla med om att det är något speciellt med ensamma träd. Det är liksom så otroligt tacksamt att fånga dem på bild. Det mest kända trädet måste vara tallen vid Haväng. Men bara någon mil söderut står ett träd som jag tycker är minst lika ikoniskt. Det syns dessutom på långt håll från i stort sett alla väderstreck.

Det här gamla ensamma hagtornträdet står längst uppe på höjden Skallahögbjär strax utanför byn Rörum på Österlen. Förenklat kan man säga att platsen är en del av det som kallas för Rörums backar.

Och för att anknyta lite till föregående bloggpost. Även detta är en gammal gravhög från bronsåldern. Forntidens folk hade verkligen en förmåga att lämna spår efter sig. Det är väl tyvärr bara så att alltför få människor har kunnandet att tyda dem.

Du gillar kanske även:

Ensamma tallen vid Haväng

Den ensamma och vindpinade tallen vid Haväng

Rörums backar

Rörums backar

Karaby backar

Karaby backar

Jag har tidigare cyklat förbi Karaby backar vid ett par tillfällen. De runda kullarna, som på ett markant sätt höjer sig över det platta landskapet, väckte min nyfikenhet. Så när jag körde förbi med bil och kamera tidigare idag bestämde jag mig för att utforska dem lite närmare.

Enligt informationsskylten på plats är de sex högarna sannolikt gamla gravhögar från bronsåldern. Det betyder att de är runt 4 000 år gamla. De skapades alltså ungefär samtidigt som de egyptiska pyramiderna i Giza.

Med tanke på att den största högen är 51 meter hög väcks naturligtvis frågan hur mycket mankraft som krävdes för att få ihop ett sådant stort landmärke. Men det förtäljer inte riktigt historien. Förmodligen är det så att åtminstone delar av backarna skapades när den stora landisen smälte i samband med senaste istiden.

Karaby backar utsikt

Vad man däremot vet är att Karaby backar var en central punkt i den dåtida bygden. Och det var bara mäktiga och inflytelserika personer som blev begravda i dessa ättehögar.

Från toppen av den högsta kullen har man en helt fantastisk utsikt över nejden. Det är enkelt att se både Malmö och Köpenhamn.

Du är kanske även intresserad av:
> Ättehögens mysterier 
> Det ensamma trädet på Rörums backar