Kategoriarkiv: Landskap

Cykling genom Linderödsåsens skogar och vidare längs Linderödsvallen

Väg genom Klintabäckens naturreservat

Som ni säkert känner till så gillar jag verkligen att göra upptäcktsfärder med cykeln i Skåne. Gärna längs små undangömda vägar som leder till platser, som antingen glömts bort eller där tiden helt enkelt har stannat.

Under gårdagen upptäckte jag lite nya vägar i trakterna runt Linderödsåsen. Jag utgick från Fulltofta Naturcentrum och cyklade sedan österut mot Killhult. Därefter vek jag norrut och cyklade rakt genom Linderödsåsens mörka skogar för att senare rulla ner mot Tollarp. Där vände jag västerut och cyklade den gamla järnvägsvallen tillbaka mot min utgångspunkt.

Rutten hade jag bestämt på förhand så det var bara att följa navigationsanvisningarna på min GPS-klocka. I andra fall brukar det ofta leda till ständiga stopp för att läsa kartan.

Dessvärre föll det ett lättare sommarregn när jag inledde min tur. Men lyckligtvis klarnade det snabbt upp så jag fick tillfälle att ta lite bilder längs färdvägen.

Den översta bilden togs vid Klintabäckens naturreservat, en fantastiskt vacker och naturskön plats på Linderödsåsens norra sluttning. Här rullade jag långsamt fram längs en slingrande väg som omgärdades av höga träd och gamla stengärden. På de gröna ängarna betade kor och jag såg även ett par mindre grupper med dovhjortar.

Julakull, Linderödsåsen

Julakull

En liten skogsväg ledde mig över Linderödsåsen som höjer sig 190 meter över havsytan. Längs vägen växte granarna höga. Känslan att detta var en plats som inte alltför många människor besöker var påtaglig. Men stengärdena skvallrade om att så inte alltid har varit fallet. Med lite fantasi gick det även att finna spår av gamla gårdar och vägar där naturen sedan länge tagit över. En av dessa gårdar, Julakull, finns fortfarande omnämnd på kartan.

Den enda byggnaden jag fann längs vägen var en röd träbod, som definitivt sett sina bästa dagar. Förmodligen har den använts som värmestuga i samband med jakt eller i vid skogsarbete. Spontant känner jag att bilden på boden längs den mörka skogsvägen blev dagens bästa.

Träbod på Linderödsåsen

Linderödsvallen

Redan 1886 stod en järnväg klar mellan Hörby och Tollarp. Ytterligare några år senare hade spårvägen utökats så att det gick att åka ångtåg hela vägen mellan Malmö och Kristianstad. 1961 lades persontrafiken ner. 1967 gick även det sista godståget längs sträckan och samma år togs rälsen bort.

Grönska längs Linderödsvallen

Hela den gamla järnvägsvallen finns dock kvar som spår av en svunnen tid. Idag går det endast att färdas längs sträckan via cykel eller till fots. Det här var första gången jag cyklade längs Linderödsvallen och upplevelsen var verkligen positiv. Sträckan är otroligt vacker. På flera ställen är växtligheten så pass tät att det känns som att cykla genom en tunnel av grönska.

Järnvägsbron över Vramsån

Panorama vid järnvägsbron över Vramsån

Uppe på den höga järnvägsbron som går över Vramsåns slingrande vatten stannade jag till och tog den här bilden. Det krävdes fem vertikala exponeringar för att få till det här panoramat. Annars hade det varit svårt att få med hela vyn.

Vramsåns syre- och näringsrika vatten har väldigt höga naturvärden. Öringen vandrar långt upp i ån för att leka. I ån går det även att finna sällsynta fiskarter som grönling och sandkrypare.


Du är kanske även intresserad av:

Silvåkras ängar i midsommartid

Så här i midsommartid tänkte jag bjuda på tre enkla bilder från ängarna runt Silvåkra som jag tog tidigare i veckan.

Bilderna togs i all hast utan någon större ambition eller eftertanke. Men med tanke på att det är midsommarhelg tycker jag ändå att det kunde vara kul att lägga ut något.

Vombs ängar med Romeleåsen i bakgrunden

Gräsängar mellan Silvåkra och Romeleåsen

Den här bilden är tagen med teleobjektivet riktat ut mot Vombs ängar. De vidsträckta fälten påminner nästan om en savann där endast några enstaka gröna träd och buskar bryter de platta gräsängarna. I bakgrunden höjer sig Romeleåsen med närmare 150 meter jämfört med platsen där bilden togs.

Den gamla hagen

Den gamla hagen

På Revingehed och Vombs ängar låg förr i tiden ett flertal gårdar och större lantbruk. När försvarsmaktens övningsfält växte under 60- och 70-talet köptes många gårdar upp och revs senare. Idag går det att finna tydliga spår av gårdarna i form av samlingar av olika fruktträd och trädgårdbuskar som exempelvis syren. Eller som här, äldre stolpar som en gång i tiden utgjorde stängsel till gårdens djur. Idag får gräset och smörblommorna växa ostört här.

Blåeld och sandvita

Blåeld och sandvita vid Norrevång

Hur mycket ängarna blommar tycks variera lite från år till år. Uppe vid Norrevång, som ligger strax nordost om Silvåkra trivs blåelden och sandvitan i den torra sandjorden. Jag tror dock att vi får vänta ytterligare någon vecka innan ängarna blommar som bäst.


Du är kanske även intresserad av:

Årets längsta dag vid Sjötorps ängar

Sommarsolstånd vid Sjötorps ängar

Jag tycker att jag har fått kämpa en del med fotograferingen de senaste veckorna. Sommaren borde egentligen vara en perfekt tid för fotografering, men för mig har det under många år varit annorlunda.

Mycket handlar nog om att intensiva ljuset under de långa högsommardagarna är riktigt jobbigt att arbeta i. Inte sällan direkt fult. Lägg därtill att dagarna kan bli riktigt varma. Nej, om man ska fotografera på sommaren är det tidiga mornar eller sena kvällar som gäller. Solen går upp redan vid 04.30 så här års. Det är bara att erkänna, så pass morgonpigg är jag inte. Kvar återstår kvällarna då.

Igår kväll begav jag mig ut till mina sedvanliga jaktmarker runt Krankesjön. Jag inledde med två turer på ängarna öster om Silvåkra och avslutade kvällen med att gå en tur över Sjötorps ängar. Jag såg och fick en del bilder på småfåglar och lyckades dessutom fånga en liten harunge i sökaren. Men några riktigt bra bilder blev det inte, vilket jag verkligen hade önskat mig.

Innan jag packade in kamerautrustningen i bagaget och körde hem tog jag denna bild vid Sjötorps ängar. Klockan var då 22.00 och solen hade just dalat ner bakom horisonten på årets längsta dag.

Ja, om ni har missat det så var det sommarsolstånd igår. Nu vänder det och vi går åter mot mörkare tider – både på gott och ont. För som jag skrev, långa sommardagar är inget jag är så förtjust i ur ett rent fotografiskt perspektiv.


Du är kanske även intresserad av:

En cykeltur förbi Hjularöd, Borstbäcken och Övedskloster

Utsikt från Blommeröd mot Övedskloster

Försommaren är här och min cykelform börjar bli allt bättre. Den gångna helgen cyklade jag årets hittills längsta tur då jag begav mig ut på grusvägarna runt Vombsjön och Revingehed. När jag kom hem stannade trippmätaren på 82 kilometer.

Vädret var nästan helt perfekt. Växlande molnighet, en medeltemperatur på behagliga 18 grader och relativt svaga vindar.

Den här gången tog jag med mig min kompaktkamera, något jag inte ångrar med facit i hand. För jag gjorde åtskilliga stopp för att ta bilder på det vackra försommarlandskapet. Varje gång jag beger mig ut så här års slår det mig hur otroligt vacker och variationsrik den skånska landsbygden är.

Den översta bilden under huvudrubriken är tagen i närheten av en större gård som heter Blommeröd. Från den här platsen har man en helt fantastisk utsikt över Övedsklosters vidsträckta åkerarealer.

Vissa år är dessa fält helt täckta av blommande raps, vilket brukar vara en imponerande syn. Men den här säsongen odlas säd på åkrarna. Hur som helst tycker jag att bilden blev riktigt fin, med de grönskande fälten och vägen som leder betraktaren in i motivet.

Harlösabäckens dalgång

Harlösabäckens dalgång

Från Hjularöds slott rinner en liten porlande bäck ner mot Harlösa för att senare mynna ut i Kävlingeån. Genom årtusendena har här skapats en djup dalgång, som är otroligt vacker så här års.

Blommor som sommargyllen och smörblomma förgyller verkligen gräsängarna, som hålls i schack av betande kor. Genom dalgången går även en av Skåneledens etapper.

Rent fotografiskt tog jag bilden mer eller mindre från cykelstyret så kompositionen hade säkert kunnat göras en smula bättre.

Bokeröds blommande raps och slingrande grusvägar

Blommande raps mellan Bokeröd och Skotthusa

Uppe vid Bokeröd strax öster om Hjularöds slott blommade rapsen som bäst. Här gjorde jag ett kort stopp för att imponeras av alla de hundratusentals flitiga bin som frossade på rapsblommornas nektar. Ljudet från så många surrande små vingslag är verkligen speciellt.

Grusvägen som skär genom rapsfältet är för övrigt riktigt trevlig att cykla. Strax bortom vägkröken ligger gården Skotthusa.

Portalen in till Borstbäckens naturreservat

Portalen in i Borstbäckens naturreservat

Ni som följer bloggen vet att jag besökt Borstbäckens naturreservat vid ett flertal tillfällen. Men sällan har jag fått ett så här vackert välkomnande. För vid den norra infarten till ravinen möttes jag av den här portalen bestående av grönskande bokskog, blommande hästkastanj och höga granar.

Här kändes det nästan som att man står vid en port som leder in till en sagovärld. Vilket det på sätt och vis även är. För Borstbäckens naturreservat är en speciellt plats som skiljer sig väldigt mycket från den omgärdande jordbruksmarken.

Blommande ramslök

Blommande ramslök vid Borstbäckens porlande vatten

Väl nere vid Borstbäckens porlande vatten noterade jag bokskogen var så grön som den kan vara i slutet av maj. Dessutom blommade ramslöken för fullt. Längs bäcken växer ramslöken i rikliga mängder, men eftersom det är ett naturreservat får den inte plockas här.

Skog full med blommande ramslök

Om det fanns gott om blommande ramslök längs Borstbäcken så var det inget mot vad jag upptäckte i en skog några kilometer längre bort. Så här mycket ramslök har jag aldrig sett tidigare. Marken var helt täckt med växtens skimrande vita blommor.

Den karakteristiska lökdoften märkte jag dock inte av. Den brukar göra sig påmind först då ramslökens blad börjar vissna lite senare på sommaren.

Cykelrutt Hjularöd - Borstbäcken - Öved

Här är en karta över en del av cykelrutten.
Klicka för större bild


Du är kanske även intresserad av:

Majkväll vid Äskebäskan

Det grönskar vid Äskebäskan

Efter en veckas bakslag med typiskt aprilväder kom så den efterlängtade försommarvärmen. Igår kväll begav jag mig ut till trakterna sydost om Vombsjön och gick ett par rundor med kameran. Planen var som vanligt att fotografera djurlivet. Jag såg och fotograferade allt från dovhjortar och rådjur till tranor och sjöfågel. Men några riktigt bra djurbilder blev det inte.

Naturupplevelsen fick dock toppbetyg. Aftonen var så magisk som bara ljumma majkvällar kan vara. Det var så pass varmt att jag inte behövde någon jacka och vinden var knappt märkbar. Dessutom har det äntligen börjat grönska. Lövsprickningen har tagit fart med de senaste dagarnas nederbörd och värmen som följde. Om ytterligare ett par dagar kommer bokskogen att vara grön och grann.

Den översta bilden i denna bloggpost är tagen vid en plats som kallas för Äskebäskan. Den lilla vägen leder brant ner mot Vombsjöns strand. Den omgärdas av en vacker blandskog och just nu blommar rikliga mängder av vitsippa som harsyra på branterna. De båda vårblommorna kan för övrigt vara lite svåra att skilja åt för ett otränat öga. Men harsyrans blad är hjärtformade och har dessutom en ljusare ton.

Vombsjön låg spegelblank

Majkväll vid Vombsjön

Den andra bilden tog jag något senare vid Vombsjöns strand. Kvällssolen diffuserades av ett tunt molntäcke och sjön låg nästan spegelblank. Notera även hur de nyutslagna löven på träden längs strandlinjen urskiljer sig mot den mörka barrskogen vid horisonten.

En bit ut i sjön såg jag många knipor och skäggdoppingar. Parbildningen tycks vara i full gång. På bilden nedan blir en kniphona uppvaktad av en hane.

Knipor Vombsjön

Du är kanske även intresserad av: