Kategoriarkiv: Djur

Inkommande storskarvar

Under fredagseftermiddagen spenderade jag en stund i det stora fågeltornet vid Silvåkra. Det blåste ordentligt, men i övrigt var det skapligt väder och en klarblå himmel.

I ett träd en bit ut i Krankesjön går det nästan alltid att finna storskarvar. Ibland är det några få, vid andra tillfällen väldigt många. Igår uppskattade jag det till ett hundratal.

Det roliga var att när jag kom till platsen gick det bara att se ett tiotal i trädet. Men sedan flög det in stora grupper från öster och på bara en halvtimme var trädet helt fullt av fåglar. Kanske är det så att de jagar fisk i närliggande Vombsjön under dagen för att sedan spendera natten i just detta träd.

Storskarven är speciell på många sätt. Det gör även att den inte är speciellt omtyckt bland många människor. Fågelns spillning bildar ammoniak vilket betyder att träden de sitter i tenderar att dö ut. Trädet på bilden är ett tydligt exempel på det. Grenarna har färgats helt vita av storskarvens spillning. Fast det där trädet hade kanske dött ändå eftersom dess rötter tycks vara vattendränkta året runt.

Oavsett så är det en väldigt sällskaplig fågel som både häckar och samlas i stora kolonier. Och jag personligen tycker det är ganska roligt att följa den.

Amiralfjäril

Under hela sommaren har jag utan framgång sökt efter amiralfjärilen på ängarna. I förra veckan hittade jag plötsligt ett 20 tal exemplar på en buske med stora gula blommor.

Amiralfjärilen är en av våra största fjärilar och blir mellan 53 och 63 millimeter mellan vingarna. Det som fascinerar mig mest med amiralfjärilen är att den flyttar, precis som fåglarna.

På våren flyger den praktfulla fjärilen från Sydeuropa upp till Sverige för att fortplanta sig och festa på söt nektar. Den klarar emellertid inte att övervintra i vårt avlånga land, så på hösten återvänder flera individer till varmare breddgrader. Fråga mig inte hur den bär sig åt eller hur den hittar. Det är väl ingen vild gissning att många stryker med under resans gång.

En vacker fjäril är det hur som helst. Här är en bild jag tog med fågeltelet.

Ägretthäger

Det känns alltid lite extra kul när jag lyckas fånga en helt ny fågelart på bild. Något som av förklarliga skäl blir allt svårare ju mer jag fotograferar. Den här ägretthägern mötte jag vid Krankesjöns strand i förra veckan.

Ägretthägern är till formen lik den betydligt vanligare gråhägern. Den mest uppenbara skillnaden är att ägretthägern är helt vit. Det här är en relativt sällsynt art i Sverige, men vad jag kan förstå har den blivit allt vanligare under senare år.

Det enda som gör mig en smula konfunderad är att den här individen har en gul tå. Om fötterna hade varit helt gula hade det kunnat vara en silkeshäger. Men av storleken att döma lutar allt åt att detta var en ägretthäger.

Havsörn över Krankesjön

Varje gång jag får in en havsörn i sökaren höjs pulsen en smula. Det är onekligen något speciellt med dessa majestätiska rovfåglar. Igår hade jag förmånen att se den här havsörnen på ganska nära håll vid Krankesjön.

Faktum är att det hade kunnat bli en bättre och längre bildserie om jag hade varit lite mer uppmärksam. Det blåste rejält uppe i fågeltornet och jag bestämde mig för att plocka fram vindjackan ur ryggsäcken. När jag vände mig om såg jag en stor fågel komma flygande över sjön. Snabbt fick jag upp kameran och hann lyckligtvis trycka av ett tiotal bilder.

Den här varianten blev inte så tokig. Jag gillar hur solen belyser just huvudet samtidigt som undersidan är skuggan av den långa vingen.

Det är inte speciellt svårt att hitta havsörn vid Krankesjön och närliggande Vombs ängar. Men ofta glidflyger de på riktigt hög höjd. Att fånga en individ från den här vinkeln är mer sällsynt.

Läs mer →

Groda

Den här grodan sprang jag på i ett litet dike tidigare i veckan. Det här med att artbestämma grodor och paddor är inte riktigt mitt område. Men om jag får slänga ut en vild gissning så säger jag vanlig groda eller åkergroda. Den var hur som helst relativt stor vilket utesluter en hel del arter.

Eftersom jag hade ett längre teleobjektiv monterat på kameran behövde jag inte smyga speciellt nära för att få bilden. Vinkeln kunde naturligtvis varit roligare, men jag hade ingen större lust att krypa ner i det vattenfyllda diket.