Etikettarkiv: fjärilar

Rapsfjäril och puktörneblåvinge

Rapsfjäril

Högsommaren är ängsblommornas och fjärilarnas tid. Just nu blommar ängarna som bäst på Revingehed. På fälten samlas även en mängd olika slags fjärilar och humlor.

När jag promenerade längs ängarna för några dagar sedan lyckades jag få bilder på två relativt vanliga fjärilsarter; rapsfjärilen och puktörneblåvingen. Jag är visserligen inte helt säker gällande artbestämningen, men efter att ha kollat igenom min fjärilsbok så bör det nog vara rätt.

Rapsfjärilen tillhör gruppen vitfjärilar och är en av de vanligaste dagfjärilarna i Skandinavien. På bilden ovan har den slagit sig ner på en blomma som jag tror är sandvita.

Puktörneblåvinge

Även puktörneblåvingen förekommer i stort sett i hela Norden. Om du upptäcker en blå fjäril är det med stor sannolikhet just en puktörneblåvinge. Individen på bilden är tveklöst en hane. Även honorna kan ha en blå ton på ovansidan av vingarna, men då med mer bruna inslag. Just på den här bilden ser man mestadels undersidan av vingen, som är vacker den också.

Aurorafjäril i Prästaskogens naturreservat

Aurorafjäril på kärrbrämsa

Den gångna helgen lyckades jag få bilder på aurorafjärilen, en fjärilsart som jag sett tidigare i år men inte haft möjlighet att fotografera.

Vid ett av kärren som ligger i Prästaskogens naturreservat strax utanför Torna Hällestad noterade jag ett flertal hanindivider. Trots att jag bara hade den lätta kameran med mig lyckades jag få några bilder som kan vara värda att lägga upp här på bloggen.

Aurorafjärilen är ganska vanlig i större delen av Sverige och är lättats att observera i slutet av maj. Hanarna är väldigt lätta att känna igen på sina orangea fläckar på vingspetsarna. Honorna saknar dessa fläckar och kan lätt förväxlas med en rapsfjäril. Karaktäristiskt för just aurorafjärilen är dock det gröna mosaikmönstret på bakvingarnas undersida.

Ängs- och kärrbrämsa är värdväxter

Aurorafjäril äter på kärrbrämsa

Aurorafjärilen på de här bilderna sitter på vad jag tror är en kärrbrämsa, en blomma som även fungerar som värdväxt för fjärilens larver. På den nedersta bilder har fjärilen stuckit ner sin ”snabel” i blomman i sin jakt efter lite söt nektar.

Citronfjärilen välkomnar våren

Citronfjärilen välkomnar våren

Nu när vi har kommit en bra bit in i mars månad börjar vårtecknen bli alltmer påtagliga. När jag var ute och fotograferade den gångna helgen såg jag årets första fjäril. Föga överraskande var det en citronfjäril, en fjärilsart som brukar vara tidigt ute när temperaturen stiger och dagarna blir längre.

Det här är med största sannolikhet en hane. Hanarna kryper nämligen ut från sina övervintringsplatser i ihåliga stubbar eller tuvor ett par veckor före honorna. Hanarna är dessutom gulare än det motsatta könet.

Citronfjärilen trivs i öppna skogar, vilket var precis i den biotop som jag fann den här individen.

En rolig parantes är att det engelska namnet för fjäril, butterfly (”smörflyge”), lär komma från just citronfjärilen och dess smörgula färg.

Vinbärsfuks vid Vombsjöns strand

Vinbärsfuks

Det här med fjärilar tycker jag är ganska roligt. Extra kul är så klart när jag lyckas fotografera en fjärilsart som jag inte fångat på bild tidigare. Det här är en vinbärsfuks, en ganska vanlig fjäril i Sverige. Men jag kan inte minnas att jag har sett den tidigare, än mindre fotograferat den.

Vinbärsfuksen har ett utseende som till viss del särskiljer sig från många andra praktfjärilar. Jag tänker främst på vingarna, vars ytterkanter är rejält flikiga. Vingarna ser nästan lite slitna ut.  

I jämförelse med många andra fjärilar är vinbärsfuksen dessutom väldigt snabb i flykten. När den väl lyfter från sin position är den borta på ett ögonblick.

Just den här vinbärsfuksen hittade jag i ett pilträd alldeles intill Vombsjön. Jag hann bara med en snabb bildserie innan den flög vidare.

Storfläckig pärlemorfjäril söker nektar från ljungens blommor

Storfläckig pärlemorfjäril

Även om vi har kommit en bit in i september så går det fortfarande att hitta gott om fjärilar i skog och mark. Flera är de tillfällen då en liten fjäril har räddat en för övrigt usel fotodag. Extra roligt är naturligtvis de gånger som jag lyckas springa på en ny art som jag aldrig fotograferat tidigare.

Den här fjärilen upptäckte jag i ett parti med blommande ljung tidigare i veckan. Ljungen blommar som bekant sent på året och blir på så sätt en viktig födokälla och samlingspunkt för fjärilar, humlor och bin.

Storfläckig pärlemorfjäril och blommande ljung

Efter att ha sökt runt i olika artdatabanker är jag ganska säker på att detta är en storfläckig pärlemorfjäril. Just den här fjärilsarten tycks variera stort i antal från år till år. Den trivs bäst vid marker som är sandiga och torra. Alltså på ungefär samma typ av platser där även ljungen breder ut sig.

Den storfläckiga pärlemorfjärilen uppträder normalt i två generationer per år. Den första dyker upp i maj-juni, medan den andra generationen är flygfärdig i augusti-september.