Långfredagen är en dag då många skåningar beger sig ut på konstrunda. Själv begav jag mig ut för att fånga den allra vackraste konsten på bild, nämligen den skånska naturen. Nåja, det vore fel att påstå att jag fick årets bild med mig hem. Men jag hade trots allt ett par spännande möten med olika djur.

Platsen jag befann mig på var Gryteskog, som lite förenklat ligger strax väster om Torna Hällestad. Det är inte varje dag jag får närkontakt på dovhjortar, men det var just vad som hände i en hage som ligger lite avskild från vandringsspåren i området. Just när jag gick in i hagen upptäckte jag något ljust som rörde sig bakom det högra gräset på bortre sidan. Det tog en liten stund innan jag lyckades se dovhjorten som låg och vilade sig på marken. Dovhjortar gör ofta så mitt på dagen.

Eftersom det inte fanns några träd eller buskar i hagen insåg jag snabbt att jag inte skulle kunna närma mig obemärkt. Och det tog så klart inte lång tid innan hjorten hade upptäckt mig. Om inte med synen så med sitt väldigt känsliga luktsinne. Ganska snart reste den sig upp. Det var då jag tog tillfället och drog iväg en snabb bildserie. Något senare tog hjorten det säkra före det osäkra och sprang iväg. Ett par bilder blev det trots allt och det får jag vara nöjd med.

Något senare lyckades jag även upptäcka en gröngöling som satt och skrek i toppen av en stor gammal ek. Gröngölingar är inte heller någon vardagsmat, så den ville jag ju gärna ha en bra bild på. Tyvärr var det halvfrusen sankmark i området och att hitta en bra vinkel var inte det lättaste. Dessutom lyckades gröngölingen dölja ögat strax bakom en kvist på flertalet av bilderna. Dessa var bara att kasta. Bilden ovan var den minst dåliga jag fick innan den flög iväg. Men min gissning är att gröngölingen håller på att bygga bo i det här området. Så det är väl inte omöjligt att vi ses på nytt en vacker dag.