När jag passerade den mäktiga rullstensåsen vid Björkensdal utanför Torna Hällestad igår stod eftermiddagssolen ganska lågt på himlen. Från den här platsen har man en underbar utsikt över den skånska nejden. Men jag riktade istället kameran mot sydväst för att skapa en effektfull motljusbild med de höga bokträden som siluett. Notera att det fortfarande låg lite snö kvar där drivbildningen varit som störst och solens stålar inte riktigt nått ända fram.
Idag har det nästan regnat hela dagen. Riktigt inneväder med andra ord. Därför är jag extra nöjd med att jag faktiskt åkte ut och tog lite höstbilder i fredags.
Just den här bilden är jag ganska nöjd med. Genom att låta den låga eftermiddagssolen sippra in genom det gyllene lövverket fick jag till en distinkt motljusbild med rejäla kontraster och fina höstfärger.
Trädet med den krokiga stammen är en så kallad Vresbok. En speciell typ av bokträd som är ganska vanligt förekommande i skogarna mellan Torna Hällestad och Södra Sandby.
Syftet med gårdagens lilla fotoutflykt till Prästaskogen strax utanför Torna Hällestad var egentligen att fotografera stillbild. Och visst fick jag en rejäl portion bilder med mig hem. Men jag hade även min praktiska lilla kompaktdigital med mig i jackfickan. Med den passade jag på att fånga den vackra och för årstiden färgstarka miljön i några videosvep.
I förmiddags klippte jag ihop allt till en tre minuter lång kortfilm. Ni får ha överseende med att det är lite skakigt här och var. Den fina musiken är gjord av Lee Rosevere.
På de vidsträckta åkrarna mellan Lund och Örtofta finns det många så kallade ättehögar. Detta är gravplatser från bronsåldern som styvt räknat är cirka 3 000 – 3 500 år gamla.
I gravhögarna vilar dåtidens överklass och mäktiga släkter. Den döde begravdes i en kista av sten eller trä. Denna täcktes sedan med stenar. Så ju fler som begravdes desto större blev högarna.
På just den här gravhögen strax väster om Svenstorps slott växer nio resliga träd. Av storleken att döma var det många år sedan de planterades.
När man står och betraktar ättehögen så här i motljus ser den nästan lite kuslig ut. Då är det inte speciellt svårt att få fantasin att skena iväg.
Frågorna blir snabbt fler än svaren. Vilka personer vilar här? Offrade dåtidens folk gåvor till gudarna vid dessa högar? Spökar det på platsen? Har högen någon gång använts som galgebacke?
Det är mysterier jag antagligen aldrig kommer att få svar på. Men spännande är det!