Jag tog en ny liten tur ner till Källby dammar tidigare idag. När jag kikade upp i ett träd hittade jag en ekorre som skuttade runt bland grenarna. Så här års brukar ekorrar främst samla nötter och fröer från kottar. Men det här trädet innehöll något annat ätbart; nämligen röda bär.
Ekorrar är i princip allätare och stoppar i sig vad som bjuds. Även insekter och svampar finns med på deras meny. Bären ger dem allt från snabb energi i form av socker, samt både vitaminer och mineraler. Allt behövs för att de ska överleva en kall och sträng vinter.
Ekorren gömde sig delvis bakom alla grenar. Men ett par hyggliga bilder lyckades jag få innan jag lät den fortsätta med sin lunch.
Jag spenderade större delen av lördagseftermiddagen i naturen, närmare bestämt i trakterna runt Vombsjön. Jag stannade till vid ett flertal platser i min jakt på främst djurbilder. Nu fick jag inte överdrivet många bra djurbilder med mig hem. Men vädret var åtminstone synnerligen behagligt med solsken och en temperatur strax under 20 grader.
Däremot hittade jag en riktigt vacker plats. Anledningen att jag sökte mig just dit var egentligen en ren slump. Jag såg nämligen några dovhjortar på avstånd. I ett föga framgångsrikt försök att komma hyggligt nära dem stod jag plötsligt i ett hav av blommande ramslök.
Som många säkert känner till har ramslöken blivit en riktigt populär delikatess under senare år. Den är inte alltid så lätt att finna och i vissa landskap är den till och med fridlyst. Men på vissa platser där förutsättningarna är gynnsamma kan den bli riktigt talrik. Här var marken fuktig och träden stod relativt glest, vilket ramslöken verkligen gillar.
Från dagens äventyr tänkte jag även lägga upp ytterligare två bonusbilder. För jag kommer förmodligen ändå inte att publicera dem i en separat bloggpost under de närmaste dagarna.
Först en hackspett som mötte alldeles i närheten av den blommande ramslöken. Jag såg för övrigt väldigt många hackspettar idag, men det var egentligen bara den här som fastnade på bild.
Ytterligare ett roligt möte var denna ekorre som jag omedvetet lyckades skrämma upp i en gran. Lyckligtvis höll den sig på ganska långt ner i trädet så jag fick möjlighet att trycka en bildserie. Ljuset var dessvärre inte det bästa, men bilden duger gott i denna låga upplösning.
Ekorrar är riktigt fina och karismatiska djur. Med lite tur
går det även att fotografera dem på riktigt nära håll.
Just den här ekorren sprang jag på vid Silvåkratornet för
ett litet tag sedan. Den hade klättrat upp en bit i tornets träkonstruktion, kanske
var den på jakt efter något ätbart som någon fågelskådare råkat lämna efter
sig.
När jag närmade mig gjorde ekorren som de inte sällan gör i
lite trängda situationer. Istället för att fly höll den sig alldeles stilla i
förhoppning om att jag inte skulle upptäcka den. Men jag hade ju redan sett ekorren
och eftersom den höll sig stilla hade jag gott om tid att ta mina bilder.
Den översta bilden är tagen på så pass nära håll att den
faktiskt är helt obeskuren, något som är extremt sällsynt när jag fotograferar
djur. Förmodligen var jag så pass nära ekorren
att jag började närma mig objektivets närgräns.
Om ni tycker att vinkeln ser lite udda ut så är det en
korrekt iakttagelse. Ekorren var redo att fly neråt och satt alltså med huvudet
riktad mot marken.
Den nedersta bilden är tagen i ett lite annat ljus och vinkel. Även den blev trevlig, men jag gillar nog den översta bäst.
Den här lilla ekorren tittade nyfiket fram från ett stenröse när jag besökte Dalby norreskog tidigare i veckan. När jag upptäckte ekorren retade jag mig på att det fanns ett fårstängsel mellan mig och motivet.
Men jag gjorde så gott jag kunde och placerade mig så jag kunde fånga ekorren i en öppen lucka. Lite senare sprang den iväg, men då hade jag redan fått ett gäng rutor.
Min första plan var att beskära bilden så pass hårt att nätet inte kom med. Men sedan öppnade jag bilden i datorn och insåg att det blev ganska trevlig med en ram runt ekorren. Kanske inte den bästa naturbilden, men ändå en lite rolig sådan.
Så här års är det ganska lätt att se ekorrar i skogarna. Just nu jobbar de nämligen som bäst på att samla in nötter, ollon och kottar till vinterförrådet. När jag var ute i Silvåkraskogen för några veckor sedan lyckades jag under kort tid fånga två ekorrar på bild.
Notera den tydliga färgskiftningen på de båda individernas svans. Den översta har en svans med samma färg som den övriga kroppen, medan den andra har en klart mörkare svans.
På den översta bilden går det även att se hur närmast överdimensionerade de bakre klorna är. Med hjälp av dessa kan ekorren enkelt klättra på trädstammarna och svinga sig mellan grenarna.
