Av olika anledningar har det inte blivit så mycket fotograferande den senaste veckan. Dels har jag haft en del annat att stå i och under framför allt de senaste dagarna har det varit så pass varmt att jag inte haft någon motivation att bege mig ut på några större äventyr. Därför har jag lite bildtorka just nu.
En helt annan torka rådde när jag tog bilden ovan förra sommaren. Den är tagen från vägen mellan Silvåkra och Harlösa. Den lilla grusvägen i vänsterkanten leder ner till Silvåkratornet. Krankesjön ligger alltså precis bakom träden.
Men nästa vecka ska det bli lite svalare sommarväder. Så min förhoppning är att jag snart ska bege mig ut på nya bildjakter.
Ensamma träd har definitivt blivit en följetong på bloggen genom åren. Det är liksom något tilldragande med ett träd som höjer sig över ett i övrigt monotont landskap. Den här typen av bilder brukar även bli populära på exempelvis Instagram.
Detta är en relativt nytagen bild på en liten tall som jag fann ute på Revingehed. En ganska ung och inte alltför reslig tall. Men jag placerade kameran så lågt jag kunde och därmed ser tallen högre ut än vad den i själva verket var. Tillsammans med molnen och ängen med rödblommande gräs tycker jag att det blev en riktigt trevlig bild.
Som ni vet brukar jag ofta bege mig ut till Revingehed för
att fotografera fåglar och andra djur. Men området har även en mängd andra goda
sidor. Det är exempelvis en riktigt bra plats för landskapsfotografering. Så
idag lägger jag upp två bilder som är ganska typiska för hedlandskapet. Även om
de har sina likheter är de tagna vid olika tillfällen och vid olika platser.
Bilden ovan är tagen i närheten av Klingvalla, som ligger
relativt nära Veberöd. Det var givetvis det ensamma träden som fick mig att
plocka fram kameran just här. I kombination med de läckra vita blommorna i
förgrunden – som jag gissar är sandvita – blev det en riktigt trevlig bild.
Nästa bild är tagen lite mer norrut, ungefär mellan Silvåkra och Harlösa. Det är inte speciellt ofta jag använder mitt teleobjektiv till landskapsbilder, men i just det här fallet var det passande. Den roströda färgen på fälten kommer från ängssyrans blommor och även här går det att ana sandvita och en del blå inslag från blommande blåeld.
På torsdagen begav jag mig ut till Krankesjön. Den här
gången lämnade jag all tung kamerautrustning hemma. Målet var nämligen att
vandra runt hela sjön, en sträcka på nästan exakt en mil. Jag brukar gå den här
rundan någon gång per år. Sträckan är lagom lång och det är roligt att följa
årstidernas växlingar.
På det hela taget är det ganska enkelt att ta sig runt hela
Krankesjön till fots. Den här gången utgick jag från Sjötorps ängar på den
västra sidan av sjön. Därefter gick jag in i Silvåkraskogen, passerade
fågeltornet Almen, för att sedan ta mig bort till den gamla banvallen där
Skåneleden ansluter.
Vid Silvåkratornet gjorde jag ett kortare stopp för att
dricka mitt medhavda kaffe. Då var ungefär halva sträckan avklarad. Sedan gick
jag vidare längs den norra stranden där jag bland annat passerade Lottagården
och två av Krankesjöns båtplatser.
Med undantag för att det blåste ganska mycket var vädret nästan helt perfekt. Maj månad är ju en härlig tid och nu har vi kommit så pass långt att våren så smått är på väg att övergå i sommar. Både skogen och ängarna har antagit alla tänkbara färgtoner av grönt som är så typiska för just den här tiden på året.
Blommande träd vid Almens strandängarGrönskande ängar utanför SilvåkraOvan finner ni karta med markerad rutt. Källa https://www.openstreetmap.org/
Varje år brukar jag lägga upp minst en bild på blommande
raps. Denna gröda med sina intensivt gula blommor förgyller verkligen det
Skånska landskapet under större delen av maj månad.
Just den här bilden tog jag från gården Viken som ligger någon kilometer öster om Harlösa. Från den här platsen har man en fin utsikt över det skånska landskapet.
Bortom den blommande rapsen och de vårgröna åkrarna mynnar Klingavälsån ut i Kävlingeån. Ytterligare lite längre bort går det att ana Vombs ängar och sedan bryts horisontlinjen av Romeleåsen.
