
För några månader lade jag upp ett par bilder på en så kallad hackspettsmedja. Sedan dess har jag noterat ett flertal liknande ”smedjor”, alltså företrädesvis gamla håliga trädstammar där hackspetten kan kila fast kottar för att på så sätt lättare hacka ut fröerna.
Igår lyckades jag få fina bilder på en hackspett som satt vid sin smedja och jobbade. Som vanligt trodde jag att hackspetten bara hackade i stammen för att komma åt skalbaggar och andra insekter som normalt gömmer sig under barken.
Men ganska snart noterade jag att det var en kotte som hackspetten hanterade ihärdigt. Så här års är kottarna riktigt hårda. Det är alltså inte svårt att förstå att hackspetten behöver ett bra ställe att kila fast den för att över huvud taget komma åt de näringsrika fröerna.
