För ett tag sedan gick jag förbi ett äldre träd. Alldeles i närheten satt en större hackspett och gav ifrån sig sitt karaktäristiska varningsläte. När jag studerade fågeln lite närmare noterade jag att den hade näbben helt fullmatad med insekter. Två tydliga tecken på att den sannolikt hade ett bo alldeles i närheten.

Det tog inte lång tid innan jag lyckades lokalisera ett antal hål i trädets stam. Från ett av hålen hördes tydligt pipandet från ett gäng hackspettungar. En av föräldrarna, som visade sig vara en hane, var fortfarande relativt upprörd över att jag befann mig i närheten. Så jag ökade avståndet till boet en smula och efter en liten stund lugnade han ner sig. På den översta bilden sitter han utanför bohålet med en rejäl matlevereans.

Ytterligare någon minut senare dök även honan upp med näbben full med mat (bilden ovan). Exakt vad det var hon hade i näbben kunde jag inte riktigt urskilja, men bytet såg ganska stort ut och det kan ha varit en puppa med någon form av slända i.

Den större hackspetten lägger normalt fyra till sju ägg, som ruvas av både hanen och honan. Äggen kläcks efter cirka två veckor och sedan stannar ungarna i boet i ytterligare tre veckor.

När jag hade fått ett gäng hyggliga bilder, bland annat de fyra jag har publicerat här, lämnade jag platsen och lät hackspettarna fortsätta med sitt trägna arbete. Att föda upp fågelungar är sannerligen ingen lek.

Du är kanske även intresserad av:
> Hackspettens smedja
> Spillkråka – hane