Som jag skrev i en tidigare bloggpost är kronhjortarnas brunstperiod i full gång. Igår begav jag mig ut till de västra delarna av Vombs fure. På ängarna i närheten av Vombs vattenverk upptäckte jag en stor grupp på uppskattningsvis 60 djur. I den stora gruppen fanns allt från äldre hjortar med stora taggiga horn, till yngre individer med spetshorn och naturligtvis många hindar.
Det är nu som de stora hjortarna lockar till sig de brunstiga hindarna genom sitt typiska brölande som hörs lång väg över nejden. Samtidigt motas de yngre hjortarna bort. När två jämstarka hjortar möts utmynnar det inte sällan i regelrätta strider som ibland kan få ödesdigra konsekvenser.
Eftersom kronhjortarna befann sig långt ut på ängarna hade jag ingen möjlighet att komma nära dem. Det gick ju liksom inte att promenera rakt ut över det öppna fältet och störa djuren (det är dessutom beträdandeförbud på Vombs ängar). Så jag höll mig på långt avstånd och knäppte några bilder. Eftersom avståndet var långt samtidigt som det fanns en del värmevågor i luften var det svårt att få någon riktig skärpa. Men jag lägger ut två varianter för skoj skull.
Det ger ett mäktigt intryck att se och höra kronhjortarna i brunsten.
Jag håller med dig Jan-Olle! Speciellt när man hör dem i skymningen. Det är inga små djur direkt.
Väldigt fina men var är din initiativförmåga egentligen? Du kunde ju knutit fast en kvist på huvudet och kört några egna vrål och på så vis kanske lockat dem till dig;).
Hehe, jo, Och sedan hade jag i värsta fall fått lägga benen på ryggen. 🙂