Idag bjuder jag på ytterligare en bild från den skånska skogen. Några kvarlämnade stockar ligger lagrade som plockepinn vid vad som ser ut att vara ett äldre stormhygge. I bakgrunden står granarna som var starka nog att stå emot vädrets krafter.
Ni som följer mina uppdateringar regelbundet har kanske noterat att jag gillar den här något dämpade och gröna tonen i bilderna.
Jag spinner vidare på ungefär samma tema som i förra bilden. Vissa färger sticker ut mer än andra i bokskogen så här på senvintern. Bokträdens rotfästen är täckta med grön mossa som är minst lika färgstark nu som mitt i sommaren.
Jag gillar att fotografera raka och distinkta linjer. Antagligen en av anledningarna till att jag tycker om att fotografera arkitektur. I naturen är raka och parallella linjer relativt sällsynta. Men det finns så klart undantag. De här raka granstammarna hittade jag intill ett fält tidigare i veckan. Det ser ut att vara någon slags ädelgran som planterats i tydliga linjer. Kanske en julgransodling som någon glömde bort att hugga ner i tid? Nu är det i vilket fall för sent.
Jag sitter och studerar väderprognosen för de närmaste tio dagarna. Plusgrader så långt ögat kan nå. Vintern ser alltmer ut att ha lämnat oss för den här säsongen. Normalt sett inträder den skånska våren i slutet av februari.
Träden i bokskogen är självfallet fortfarande kala. Men inne i grenarna börjar det så smått hända saker. Om bara sådär två månader kommer trädens knoppar åter att spricka upp i en härligt klorofyllstinn kaskad.
Vintern kan vara vacker på många sätt. Men allra vackrast är den nog när nysnön lägger sig på trädens grenar och lyser upp skogen på ett sätt som inte ens höstfärgerna kan matcha.
