Det blev självfallet även en bunke stillbilder i samband med helgens besök på strandängarna söder om Vikhög. Den här vybilden tycker jag gör sig bra i svartvitt (monokromt). Jag är lite mer tveksam till horisontens tråkiga placering mitt i bilden, men för att få med fjädermolnen, stenarna samt den svängda kustlinjen fick det helt enkelt bli så här.
På 80-talet var vindsurfing den stora flugan. Idag verkar det helt klart vara kitesurfing, eller draksurfing, som gäller. Så här såg det ut när jag passerade stranden norr om Lomma för ett par dagar sedan. Förhållandet mellan antalet kite- och vindsurfare var ungefär 10-1.
Jag spinner vidare på det svartvita temat ytterligare en dag. Bilden är från mitt besök på Lomma strand i söndags. Den hade säkert gjort sig bra i färg, men här är det den starka kontrasten från träden som jag vill lyfta fram och då höjer den sig ett snäpp i gråskala. Notera siluetterna från det promenerande paret längst ner till höger.
I mörka november gäller det minsann att ta vara på varje solstråle. Tidigare idag sken solen från en nästan klarblå himmel.
Så jag drog igång bilen och begav mig ut till Lommas södra strandpromenad, den som sträcker sig mellan småbåtshamnen och det Blå Caféet. Totalt blev det fem kilometers promenad och oväntat många bilder.
Bilden ovan blev inte så tokig. Det låga perspektivet och brännvidden gör nästan att vågen ser större ut än vad den i själva verket var. Idag blåste det bara svaga vindar över Öresund. Notera de läckert grupperade altocumulusmolnen på himlen.
Alla som besökt Scaniabadet i Malmö har säkert inte kunnat undgå att se fyren Malmö Vågbrytarbank, som ligger cirka 600 meter från land.
På sätt och vis kan man säga att denna fyr är Malmö hamns sista utpost. Från stranden och hela vägen ut till fyren ligger en grund vågbrytarbank. Eftersom denna inte går att se för blotta ögat har den föga överraskande orsakat mer än en grundstötning genom åren.
