Kategoriarkiv: Landskap

Majkväll vid Äskebäskan

Det grönskar vid Äskebäskan

Efter en veckas bakslag med typiskt aprilväder kom så den efterlängtade försommarvärmen. Igår kväll begav jag mig ut till trakterna sydost om Vombsjön och gick ett par rundor med kameran. Planen var som vanligt att fotografera djurlivet. Jag såg och fotograferade allt från dovhjortar och rådjur till tranor och sjöfågel. Men några riktigt bra djurbilder blev det inte.

Naturupplevelsen fick dock toppbetyg. Aftonen var så magisk som bara ljumma majkvällar kan vara. Det var så pass varmt att jag inte behövde någon jacka och vinden var knappt märkbar. Dessutom har det äntligen börjat grönska. Lövsprickningen har tagit fart med de senaste dagarnas nederbörd och värmen som följde. Om ytterligare ett par dagar kommer bokskogen att vara grön och grann.

Den översta bilden i denna bloggpost är tagen vid en plats som kallas för Äskebäskan. Den lilla vägen leder brant ner mot Vombsjöns strand. Den omgärdas av en vacker blandskog och just nu blommar rikliga mängder av vitsippa som harsyra på branterna. De båda vårblommorna kan för övrigt vara lite svåra att skilja åt för ett otränat öga. Men harsyrans blad är hjärtformade och har dessutom en ljusare ton.

Vombsjön låg spegelblank

Majkväll vid Vombsjön

Den andra bilden tog jag något senare vid Vombsjöns strand. Kvällssolen diffuserades av ett tunt molntäcke och sjön låg nästan spegelblank. Notera även hur de nyutslagna löven på träden längs strandlinjen urskiljer sig mot den mörka barrskogen vid horisonten.

En bit ut i sjön såg jag många knipor och skäggdoppingar. Parbildningen tycks vara i full gång. På bilden nedan blir en kniphona uppvaktad av en hane.

Knipor Vombsjön

Du är kanske även intresserad av:

En cykeltur när vitsipporna blommar och gräset grönskar

Cykel och björkar utanför Torna Hällestad

Som de flesta säkert känner till föredrar jag att ta cykeln när jag beger mig ut i naturen. Det är betydligt mer klimatvänligt jämfört med bilen och det går att färdas betydligt längre sträckor än till fots. Den stora nackdelen är så klart att det inte går att ta med sig någon tung kamerautrustning. Vilket naturligtvis är väldigt synd.

I lördags tog jag en längre runda ut mot Revingehed och Krankesjön. Naturen var så vacker att jag bara var tvungen att stanna vid ett flertal tillfällen. Nu hade jag endast mobiltelefonen med ljusförhållandena var ju goda så bildkvaliteten blev inte så tokig.

Skåneleden mellan Torna Hällestad och Harlösa

Bilden ovan är tagen längs den gamla järnvägsvallen mellan Torna Hällestad och Harlösa. Spåren togs bort någon gång på 80-talet och sedan dess fungerar spåret som vandrings- och cykelled. Sträckan utgör även en del av Skåneleden (SL2). Det var naturligtvis det blommande trädet som gjorde att jag stannade just här och tog en bild.

Det är verkligen en härlig tid nu när gräset grönskar och vitsipporna står i full blom. Jag får intrycket av att mängden vitsippor varierar från år till år. Den här säsongen är det vackra vita små blommorna väldigt rikliga.

Den blommande skogsvägen

Vitsippor i Silvåkraskogen

Den här lilla skogsvägen går genom Silvåkraskogen sydväst om Krankesjön. Vägen är så pass liten att den inte ens finns markerad på Lantmäteriets karta. Men jag har stannat till här tidigare år och beundrat alla vitsipporna. Vyn jag möttes av i år gjorde mig inte besviken.

Prästaskogens vitsippor

Vitsippor i Prästaskogen

Sedan var jag så klart även tvungen att göra ett stopp vid Prästaskogen strax utanför Torna Hällestad. Vitsipporna blommar under den korta period då vårsolens varma strålar når ner till marken. Om bara några veckor har bokskogen slagit ut och ljuset har ingen möjlighet att tränga igenom det kompakta lövverket.


Du är kanske även intresserad av:

Snö och vinter på Måryds enefälad

Snö på Måryds enefälad

Den gångna helgen gjorde vintern ett kortare besök i Skåne. Speciellt natten mellan fredag och lördag var riktigt kylig med våra mått mätt, med en temperatur som närmade sig -10 grader. Därefter bjöd lördagen på strålande sol, ett gnistrande snölandskap och en lite mer behaglig temperatur.

Diffust vinterljus över Måryds enefälad

På lördagsförmiddagen gjorde jag ett kortare stopp i Måryd. När jag gick ut på enefäladen vid 10-tiden låg det fortfarande ett diffust dis över landskapet, som gjorde att solen bara framträdde som en matt liten cirkel.

I denna bloggpost finner ni tre bilder från fototillfället. Som ni ser hade den lilla bäcken som rinner genom enefäladen inte hunnit frysa till. Det porlande vattnet bildade därmed en distinkt mörk fåra i det för övrigt snövita landskapet.

Porlande bäcken genom Måryd på vintern

Även om detta är bilder som tog i all hast tycker jag att resultatet blev ganska bra. Och jag är nöjd med att jag lyckades fånga det diffusa morgonljuset som inte gav lika starka kontraster som lite senare på dagen då solen strålade från en klarblå himmel.


Du är kanske även intresserad av:

Krankesjö-varvet i januari

Krankesjöns norra strand i januari

Alla som följer min blogg vet att jag brukar vandra runt Krankesjön åtminstone ett par gånger per år. De tio kilometrarna runt sjön är kanske inte den mest optimala vandringsleden. Faktum är att den bitvis inte finns markerad på kartan. Men sträckan är lagom lång och varierande. Dessutom gillar jag verkligen att studera hur djur och växtlivet runt Krankesjön växlar under de olika årstiderna.

Den första söndagen på det nya året bjöd på riktigt fint väder. Temperaturen låg strax ovanför nollstrecket och stundtals tittade solen fram mellan de tunna molnen. Så eftersom jag inte hade något annat för mig kändes det som en god idé att nöta några mil med vandringskängorna.

En sak som slog mig var hur otroligt mycket folk som hade tagit sig ut i naturen den här dagen. Parkeringen vid Silvåkratornet var överfull med bilar. Grillplatserna strax intill var självfallet ockuperade. Under min drygt två timmar långa runda såg jag människor på de mest otippade platserna.

Sedan corona-pandemin drabbade landet i våras har det svenska folket verkligen börjat upptäcka naturen – både på gott och ont. För ibland kan jag tycka att det blir lite väl ”crowded”.

Nåväl, planen var aldrig att ägna mig åt någon mer seriös fotografering i söndags. Men jag hade kompaktkameran med mig och fick ett gäng hyggliga bilder som ganska väl speglar årstiden.

Rubrikbilden (den översta) är tagen vid Krankesjöns norra strand. De senaste månadernas köld har gjort att vassen runt Krankesjön har fått en läckert gyllene färg. Om ytterligare några månader kommer den att ersättas av nya gröna strån. På den motsatta sidan av sjön ligger Silvåkraskogen där jag tog ”selfien” nedan.

Granarna i Silvåkraskogen

Silvåkra bäck

Silvåkra bäck mynnar ut i Krankesjön

Silvåkra bäck mynnar ut i närheten av fågeltornet längs den östra stranden. Bäcken börjar som en utdikning ute på heden, för att sedan fyllas på då den passerar ett antal våtmarker. Bäcken rinner igenom Silvåkra by innan den når Krankesjön. Bilden är tagen i närheten av mynningen där träden ger läckra reflektioner på vattenytan.

Den gyllene eken

Gyllene ek på Revingehed

De flesta träden har sedan länge tappat sina löv. Men det finns undantag. Bilden på den här roströda eken tycker jag blev riktigt läcker i det låga eftermiddagsljuset. Även träden i bakgrunden ser gyllene ut, men det beror enbart på att solen skiner på de nakna grenarna.


Du är kanske även intresserad av:

Det krökta trädet i hagen vid Dalby Norreskog

Krökt träd i Dalby Norreskog

I en av de öppna hagarna vid Dalby Norreskog finns ett litet krökt träd. Den kraftiga stammen antyder att det är riktigt gammalt. Jag är lite osäker på vad det är för slags träd. Det påminner mycket om vildapel, men jag är långt ifrån säker. Någon form av fruktträd är det nog i vilket fall.

För någon vecka sedan tog jag den här bilden på det krökta trädet. Solen stod relativt lågt så jag sänkte kameran nära marken och placerade det infallande ljuset så att det tangerade den böjda stammen. Bilden togs med mycket vidvinkel (19 mm) vilket gör att trädet ser lite större ut än vad det i själva verket är.


Du är kanske även intresserad av: