Vi har kommit en bit in i maj månad. På bara några veckor har naturen blivit grön och bland skogens alla djur råder en febril aktivitet. I år känns det nästan som jag har missat en del av våren – åtminstone när det kommer till fotografering. Igår tog jag i vilket fall tag i saken och begav mig ut på lite fotojakt.
Med facit i hand blev det en riktigt lyckad dag. Jag fick en mängd hyggliga bilder på ett flertal olika djur. Så det kommer mer på bloggen den närmaste tiden. Mest överraskande var tveklöst det här mötet med en ensam kronhind.
Jag höll som bäst på att fotografera några fåglar när jag hörde något som prasslade i vegetationen alldeles till höger om mig. Ner från en brant grässlänt och ut på en liten grusväg kom plötsligt en ståtlig kronhind. För ett kort ögonblick stannade hon till och tittade rakt mot mig.
I det läget var jag säker på att hon hade upptäckt mig. Men tydligen inte. För ganska snart lunkade hon lugnt vidare in i den skyddande skogen på andra sidan vägen.
Kalvningstider
Kronhindar lever normalt i större grupper där flera generationer skyddar och tar hand om de yngre individerna. Men just vid den här tiden på året, d v s månadsskiftet april-maj är det kalvningstider. Då drar hindarna sig undan och föder sina kalvar. Det är en ganska känslig tid då kronhjortarna helst inte ska bli störda.
Med mitt ganska otränade öga såg den här hinden inte ut att vara högdräktig. Snarare ganska mager. Så kanske var hon just på väg till sin nyfödda kalv när hon passerade mig. Under de första dygnen ligger nämligen kalven gömd och hinden besöker endast den för att ge di.
Hur som helst var det ett riktigt trevligt möte och jag är extra glad över att jag inte behövde skrämma henne.