Vi har kommit en bra bit in i september och kronhjortarnas brunst är i full gång. Just nu samlas stora grupper med kronhjortar på ängarna i närheten av Vomb. Jag tog en tur ut dit tidigare i veckan.
De stora grupperna med de brölande platshjortarna befann sig långt ut på fälten. Att fotografera några av dessa var så klart uteslutet. Men turen var ändå på min sida. Inne i skogen lyckades jag nämligen få bilder på en mindre grupp hindar med kalvar.
Som tur var uppmärksammande jag hjortarna först. Som ni vet är det ofta det omvända förhållandet som gäller. Jag hukade mig ner bakom grenar och annan undervegetation och lyckades hitta en liten glipa där jag hade någorlunda fri sikt.
Kronhjortar är otroligt vaksamma djur, som anar minsta rörelse, ljud eller doft. Så efter en liten stund började de så smått ana min närvaro. Till min lycka tog de aldrig till flykten utan drog sig snarare in i den skyddande skogen. Som fotograf vill jag alltid störa djuren så lite det bara går.
Gruppen bestod av 7-8 individer i varierande storlek. Det som genast slog mig var hur små två av kalvarna var. Kronhindarna föder normal sina kalvar i månadsskiftet april-maj, men dessa, som fortfarande har de karaktäristiska prickarna, måste vara födda betydligt senare. Nu står hösten för dörren och jag undrar om de kommer att klara en sträng vinter.
På den nedre bilden ser ni båda kalvarna tillsammans med två hindar (förmodligen mammorna) framför ett av de många pumphusen som finns i närheten av Vombs vattenverk.
