När jag besökte Vombs fure på måndagseftermiddagen hade jag åtminstone lite ”jaktlycka”. När solen var på väg ner bakom trädtopparna upptäckte jag två djur som låg och vilade i sanden i en av de många tomma sedimentdammar som finns i området. Först trodde jag faktiskt att det var två gäss, men när jag fick upp teleobjektivet såg jag att det var två rådjur som låg och vilade. Kanske väntade de på att det skulle mörkna ytterligare. Det är nämligen i gryning och skymning som rådjuren är som mest aktiva.
Lyckligtvis upptäckte jag de båda rådjuren utan att de upptäckte mig. Så jag smög in en bit i skogen för att söka upp en bättre och mer kamouflerad vinkel. När jag åter fick de båda djuren i sikte hade de rest sig upp. Förmodligen hade de hört eller luktat att det fanns en människa i närheten. Det var i det tillfället jag tog bilden ovan. Trots att benen inte syns tycker jag att det blev en trevlig bild.
Notera att det är en bock och ett rå på bilden. Vilket jag tycker är lite märkligt eftersom de motsatta könen normalt bara träffas under brunsten. Vilken ägde rum för ett par månader sedan. Så varför de hängde ihop nu vet jag ärligt talat inte. Förmodligen var det här samma djur som jag lyckades fånga på bild i förra veckan.
Strax efter att jag tagit bilden började rådjuren röra sig bortåt. Då bestämde jag mig för att gå ut en bit från min gömda position och exponera mig. De hade liksom försvunnit oavsett vilket. Då såg rådjuren mig och tog till flykten. Rået lyckades jag fånga i sökaren just innan hon tog det sista sprången in i tallskogen. Även om avståndet till djuret var betydligt längre vid det tillfället tycker jag nästan att det blev en trevligare bild än den översta.
