Rubriken är kanske en smula ödesmättad. Men ändå väldigt sann. Av allt att döma har det lilla trädet på bilden fört en väldigt hård kamp med elementen. Det går liksom inte att ta miste på att höst- och och vinterstormarna kommit från väster. Till slut blev kampen för tuff och det här året blev det inga löv på trädet. Bilden är tagen på strandängarna vid Smygehuk, Skånes och Sveriges sydligaste spets.
Den ensamma och vindpinade tallen på strandbackarna vid Haväng är förmodligen ett av Sveriges mest fotograferade träd. Nio gånger av tio är det avbildat med havet som bakgrund. Här har jag tagit en bild från en alternativ vinkel.
> Här hittar ni en bild på samma träd med havet som bakgrund
Det känns inte som om våren kommer att bli sådär jättetidig i år. Än så länge håller sig temperaturen närmare nollan än tiograders-strecket. Vid motsvarande tid ifjol hade vi definitivt högre temperaturer. Och jag hade redan cyklat många mil. Men det är kanske fel att klaga. Våren kommer när den kommer. Och de allt ljusare kvällarna skvallrar om att den kan vara här när som helst.
Bilden är tagen vid en av mina favoritplatser i Måryd. En undangömd gammal hage där ljungen, enarna och ekarna växer i fin harmoni.
Här är ytterligare en bild från min tur i skogarna utanför Fulltofta tidigare i veckan. I en frusen sänka mellan de båda gårdarna Gällhagen och Bjävröd hittade jag det här gamla trädet. Gissningsvis är det en ek. Av allt att döma har trädet fört en tuff kamp med elementen och tidens tand. Som ni ser på bilden låg det fortfarande lite snö på marken. Den snö som kommit hemma i Lund den senaste tiden har smält bort på ett par timmar.
Strålande solsken från en klarblå himmel. Ett par minusgrader och lite snö på marken. Idag blev det en ny mastodontdag ute i skogen. Dagens lilla äventyr var lokaliserat till skogarna vid Fulltofta mellan Höör och Hörby. När jag återvände till bilen visade GPS:en 1,3 mil.
Här är en av många bilder jag fick med mig hem. Det lilla bokträdet ser en smula vilset ut i den stora granskogen. Men liten man gör så gott han kan, eller hur är det nu man säger?