Jag tänkte bjuda på ytterligare en bild från gårdagens relativt korta fotosession på stranden. Det här är en av de sista bilderna jag tog innan packade ihop kamerautrustningen och begav mig hemåt. Solen hade redan dalat ner bakom horisonten. Kvar fanns bara ett glödande rött ljus bakom de askgrå molnen. Bilden är tagen med ett 24 mm vidvinkel. Nu förstår ni kanske hur mycket tele jag använde när jag några minuter tidigare fångade solen i den lilla glipan mellan havet och solen.
Många fotografer skulle antagligen rubricera den här typen av bilder som rent skräp. Solnedgångar och dylikt har aldrig stått högt i kurs i det fotografiska finrummet. Hur som helst, för mig handlar det här om avkoppling. Något jag gör för mitt eget välbefinnande. Att vara på plats och fånga bilden är nämligen en betydande del av upplevelsen. Att ni får ta del av materialet på den här bloggen måste betraktas som en ren bonus!

Efter att ha studerat väderleken och molntyperna från min balkong (jag gjorde faktiskt lumpen som väderobservatör) begav jag mig ut på stranden med kameran tidigare ikväll. Min förhoppning var att fånga en riktigt vacker aftonhimmel över Öresund. Väl ute på stranden blev jag faktiskt besviken. Den låga kvällssolen skymdes av alldeles för tjocka moln.
Men skam den som ger sig. Efter att ha väntat en halvtimme dök den äntligen upp i en disig glipa mellan horisonten och de mörka molnen. Jag monterade på en teleextender – vilket gav mig 400 mm – placerade kameran på stativet och drog i snabb takt iväg en serie bilder. Här ser ni resultatet. Inte så pjåkigt eller hur?
Det ser nästan ut som om solen hoppar ner i vattnet. Bara ett par minuter senare var den borta. De mörka molnen drog in över Skåne en knapp timme senare. Så nu sitter jag här i hemmets lugna vrå med ett glas italienskt vin i handen och hör åskan gå och regnet smattra mot rutorna. En bra kväll helt enkelt!