En fågel som jag fortfarande inte har fått någon riktigt bra bild på är nötskrikan. Det är inte speciellt svårt att höra fågelns typiska hesa och relativt höga läte ute i skogarna. Men nötskrikorna är väldigt uppmärksamma och har en tendens att antingen flyga iväg eller gömma sig när en människa närmar sig.
För någon vecka sedan lyckades jag i vilket fall få in den här nötskrikan i sökaren ute i Silvåkraskogen. En långt ifrån perfekt bild men ändå ganska trevlig med de oskarpa grenarna och löven i förgrunden.
