De gångna dygnen har vi fått en tydlig påminnelse om att vår omvärld inte är lika trygg som vi ibland tycks tro. Händelserna i Ukraina har hastigt tagit oss tillbaka 30 år i tiden till det kalla krigets dagar. Många svenskar anser kanske att händelserna i Ukraina inte berör oss. Men betänk då att Kiev ligger närmare Sverige än Paris. Ukraina är direkt granne till europeiska länder som Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien.
Större delen av helgen har jag suttit och följt händelseutvecklingen via de stora nyhetstjänsterna och Twitter. Det är tydligt att det finns många komplexa geopolitiska knutar som måste lösas upp för att konflikten ska få en fredlig utgång. Och ju mer man sätter sig in i problematiken desto mer komplex blir bilden. Frågan är allt annat än svart och vit. Men en självklar utgångspunkt måste vara att Ukrainas nationella suveränitet respekteras. Allt annat är ett allvarligt brott mot internationella lagar.
Ja, det är verkligen en otäck situation. Spontant känns det ju inte som att Putin kommer att backa men man frågar ju sig hur pass galen han är.