Runor

På min färd genom Skåne i lördags kväll körde jag förbi en liten höjd med sju stora stenar. På två av stenarna fanns runinskriptioner. Det här monumentet restes någon gång i början av 1 000 talet av storbonden Fader.
Om jag har tolkat saken rätt innehåller stenen på bilden följande budskap: ”Fader lät dessa runor hugga efter Asser, sin broder, som fann döden i norr i viking”.
Visst är det en fascinerande tanke att stenen och inskriptionen har stått emot väder och vind under 1 000 år. Hur många människor och generationer  har hunnit passera monumentet under alla dessa år?

5 tankar kring ”Runor

  1. Peter

    Tänk. Om tusen år kommer kanske någon att sitta framför någon slags skärm, eller kanske det bara uppfattas direkt i hjärnan, och se på din fotoblogg och tänka ungefär som vi gör om runstenen:)

    Sjysst röd text. Är den verkligen så tydlig eller har den möjligen renoverats, alternativt redigerats av dig?

  2. Stefan

    Jag håller det för extremt osannolikt att bloggen överlever 1000 år. Sten känns betydligt tryggare än digitala ettor och nollor. Men onekligen en fängslande tanke…
    Färgen var tydligt röd, men jag har förstärkt färgen något så att den blir lättare att läsa på skärmen. Läste förresten att den här typen av stenar ursprungligen var helt målade. Men färgen har naturligtvis inte överlevt tidens tand.

  3. Peter

    Aha. Där ser man. Det hade jag ingen aning om med färgen. Inte heller att du var en sån meister på att läsa runor;)

  4. Peter

    Det skulle du ju inte sagt! Jag som redan gjort en mental anteckning om att ringa dig nästa gång jag var i behov av en snabb runavkodning:)

Kommentarer är stängda.