Idag har jag plockat fram en helt nyediterad bild från arkivet. För nästan exakt ett år sedan stod jag uppe på branterna vid Barsebäckstrand och blickade ut över ett oroligt Öresund. Det blåste rejält och att behålla skärpan var minst sagt en utmaning. Men mödan är alltid väl värd när jag sedan i lugn och ro kan sitta och jobba fram det färdiga resultatet i datorn.
November är inte sällan en kämpig månad för oss fotografer. Månaden bjuder på mycket regn och relativt få soltimmar. Men det finns så klart även en del fördelar. Solen går upp sent och ner tidigt vilket göra att dygnets bästa fototimmar infaller på relativt fördelaktiga tider. För närvarande går solen ner strax före klockan 16 på eftermiddagen.
Att fånga solnedgången var dessutom mitt mål när jag begav mig upp till Billebjer igår. Uppe på den den mindre höjden som ligger söder om den stora bergsknallen fick jag ett gäng hyggliga bilder. För att öka det dynamiska omfånget valde jag att ta flera exponeringar på varje motiv.
På just den här bilden går det att ana grusvägen som leder upp mot Billebjer. Längre bort går solen ner över Malmö.
Idag trotsade jag de stundtals hårda höstvindarna och begav mig ut till trakterna kring Vombsjön. Nu känns det definitivt som höst i Skåne. Några träd – speciellt björkarna – har redan tappat alla löv och bokskogen har skiftat över till en roströd ton.
Bilden är tagen vid en plats som kallas för Äskebäskan. Från de skogsbeklädda branterna har man en härlig utsikt över en av Skånes större sjöar. Här växer även många riktigt gamla träd. Några har märkts upp som så kallade ”evighetsträd”, bland det stora trädet närmast i bild.
Den här bilden tog jag en kväll strax utanför Harlösa för ett par dagar sedan. Från den här platsen hade jag en härlig utsikt över Vombsänkan. Närmast ligger Revingehed och lite längre bort Romeleåsens förlängning västerut.
Det var en riktigt vacker kväll då hösten definitivt gjorde sig påmind. En molnbank täckte delvis den orangea aftonhimlen samtidigt som gässen sträckte över det färgglada landskapet.
Det svider en smula att erkänna det. Men det har blivit på tok för lite cyklande för mig i år. Den enda ursäkten jag har är egentligen att det har varit en onormalt blåsig sommar. Igår begav jag mig emellertid ut på en fin runda som sträckte sig närmare sju mil.
Längs allén som går mellan Torup och Hyby höjer sig landskapet upp dryga 50 meter över havet. Från den här punkten, som kallas för Dammshög, har man en fantastisk utsikt över nejden. I bakgrunden går det bland annat att ana Böksmosse och Björkebo.
