Där vitsipporna slutar tar träden vid. Just nu råder det en härlig färgprakt i naturen. Antalet färger och nyanser på träden är nästan lika stor som hösten. Vackrast är naturligtvis de träd som står i full blom. Till exempel det här som jag cyklade förbi vid Billebjer igår. Exakt vad det är för träd vågar jag inte säga, men jag kan alltid gissa på vildapel.
Du gillar kanske även:
> Blommande träd i Borelunds naturreservat
> Äppelträden blommar på Österlen
De lika berömda som ovanliga vresbokarna som växer i Prästaskogen utanför Torna Hällestad har jag fotograferat många gånger tidigare. I folkmun kallas skogen lämpligt nog för just Trollskogen.
Även här har våren gjort sitt intåg. När jag tog bilden hade lövverket inte hunnit bli så pass tjockt att det hindrade vårsolen från att tränga igenom de minst sagt krokiga grenverken.
Av förklarliga skäl blir det många bilder på temat våren just nu. Björk- och bokträden tävlade nästan ikapp om vem som skulle nå lövsprickningen först i år. Jag vill påstå att det nästan blev dött lopp mellan de två. Möjligen var björken ett par dagar före.
Den här bilden tog jag vid den lilla ljungheden strax utanför Skrylle i förra veckan. Borta vid skogsgränsen framträder de nyutslagna björkarna tydligt med sin ljusgröna färg. Nu är vinterns rostbruna nyanser nästan borta. Det är inte bara på hösten som skogen sätter färg.
Vår bästa tid är nu brukar det heta. Frågan är om inte Skåne är som allra vackrast under de dagar som bokskogen slår ut. De nyutspruckna löven har då en ljus, närmast limegrön färg, som sedan sakta övergår i en mörkare nyans efter ett par veckor.
Den här bilden tog jag tidigare i veckan under ett av de ståtliga bokträden som finns Prästaskogen strax utanför Torna Hällestad. Ett av mina många smultronställen i Sveriges sydligaste och vackraste landskap.
Du gillar kanske även:
> Solnedgång i bokskogen
> Gyllene björkar, Björkensdal
Strax nordväst om Röstånga i Söderåsens Nationalpark ligger Odensjön. Den sägenomspunna sjön är nästan cirkulär till formen och sägs likna asaguden Odens ena öga, därav namnet.
Odensjön omgärdas av skogsbeväxta branta klippor och de för området så karaktäristiska rasbranterna. Sjöns diameter är ca 150 meter och som djupast är den 19 meter. Många tror att Odensjön är ett gammalt stenbrott, men i själva verket är det en så kallad glaciärnisch från istiden.