Kategoriarkiv: Landsbygd

Vårkorsört

Vårkorsört

När jag är ute och rör mig i naturen upptäcker jag allt som oftast på en mängd olika blommor och växter. Inte sällan stannar jag till och tar en bild. När jag sedan kommer hem slår jag upp fältfloran och försöker göra en artbestämning. Detta är sällan enkelt. Det finns så otroligt många arter och underarter.

Dessutom är det inte alltid som bilderna i floran helt överensstämmer med det man har fotograferat. Det kan till och med vara så att arten du funnit inte ens finns upptagen i floran

Men efter en hel del bläddrande och sökande är jag ganska säker på att det var vårkorsört som jag fann ute på en äng för några dagar sedan. Den här typen av gula blommor är väldigt vanliga på ängarna i juli-augusti, men betydligt mer sällsynta i maj månad. Därmed kunde jag utesluta andra typer av korsört och närbesläktade stånds i Senecio-familjen.

Vårskorsört förekommer främst i Danmark och södra Sverige. Den är relativt vanlig på gräshedar och sandiga fält. Blomningstiden är mellan maj och juni månad.

Utan att vara helt säker så gissar jag att vårkorsörten är väldigt giftig, precis som sina släktingar. Oftast är det betesdjur som råkar illa ut. Vid lite större intag orsakar giftet livshotande leverskador.

Knivsåsens vitsippor

Vitsippor vid Dalby gamla stenbrott

Just nu blommar de skånska vitsipporna som bäst. Här på bloggen har det nästan blivit tradition att varje vår publicera bilder på en av Skånes kanske populäraste vårblomma.

Om man vill uppleva en skog full av blommande vitsippor är det en god idé att bege sig till Knivsåsens naturreservat. I den höga bokskogen mellan Dalbys gamla stenbrott och åsen är marken nästan helt täckt av vårens vackraste blomma.

Inte lika förtrollande på bild som i verkligheten

Bokskog med blommande vitsippor

Eftersom jag ändå hade vägarna förbi stannade jag till och gick en liten runda i skogen. Givetvis var det helt omöjligt att låta bli att fotografera den underbara miljön.

Jag finner det ganska utmanande skildra vitsippor på bild. Blommorna är liksom alltid lite mer förtrollande och hänförande i verkligheten. Och att återge den lätt söta doft som sprider sig i skogen låter sig naturligtvis inte göras.

Men här publicerar jag hur som helst tre dagsfärska exempel från den ganska digra bildskörden.

Vitsippor vid knivsås

Du är kanske även intresserad av:

Plötsligt händer det – årets första vitsippor

Årets första vitsippa

Vårsolen har värmt gott i Skåne den senaste veckan. Så pass mycket att vitsipporna har vaknat till liv. I samband med en promenad vid Knivsås tidigare idag upptäckte jag till min glädje att några till och med har börjat blomma.

Vitsippor Knivsås

Vitsippan är nog min absoluta favoritblomma. Varje år välkomnar den våren med sin härliga prakt. Än så länge går det bara att hitta några enstaka blommor på de mest solexponerande platserna. Men om några veckor kommer bokskogen vid Knivsås att vara helt täckt av blommande vitsippor.

Bokskog på Hällestadsåsen

Hällestadsåsen - tidig vår

Söndagen bjöd liksom de senaste dagarna på ett härlig vårväder. Därför bestämde jag mig för att köra ut till Knivsås-Borelund och gå en bit på Skåneleden. Därefter fortsatte jag upp till en av Hällestads åsar där jag tog bilden ovan.

Än så länge är bokskogen kal och karg. Men de närmaste veckorna kommer det att gå undan. Plötsligt spricker knopparna och vi kan se fram mot en ljuvligt grönskande skog.

Samtliga bilder i denna bloggpost är i all enkelhet tagna med mobilkameran.

Du är kanske även intresserad av:

Fyra bilder från en mil genom Skrylle

Granskog i Skrylle

Mitt fotograferande har verkligen inte gått på högvarv den senaste tiden. Så lite för att råda bot på torkan i bloggflödet tänkte jag lägga ut några bilder som jag tog i samband med en vandringstur genom Skrylle-området på måndagen.

Med tanke på att jag startade min tur först vid 14-tiden och hade som ambition att avverka en dryg mil innan mörkret började lägga sig var jag tvungen att hålla ett ganska bra tempo. Det fanns alltså inget utrymme för några längre stopp. Men jag hade kameran med i ryggsäcken och i vanlig ordning kunde jag inte låta bli att ta några snabba bilder på vägen.

Bilden ovan är väl mer eller mindre ett favoritmotiv. Det är onekligen något speciellt med en mörk granskog som längre bort öppnar upp sig mot en ljus bakgrund. Lägg därtill härligt grön mossa på marken.

Under många år var granskogen lite av ett signum för Skrylle-området. Men idag har nästan all granskog ersatts av blandskog. Dels på grund av ett flertal kraftiga stormar, men under främst de senaste åren har även granbarkborrens framfart gjort att avverkningen har påskyndats.

Dalby fälad no 5

Dalby fälad i vintertid

Ute på Dalby fälad rådde ett härligt lugn. Än så länge ligger växtligheten i djup dvala. I de skuggiga partierna dit solen strålar inte kunde nå låg den snö som föll den gångna natten fortfarande kvar. Här upptäckte jag även en mindre grupp dovhjortar. Att försöka fånga dem på bild med min lilla kamera var naturligtvis lönlöst.

Skrölle backar

Solnedgång vid Skrölle backar

När jag passerade Skrölle backar, en hed som ligger alldeles i närheten av Skryllegården, höll solen just på att dala ner bakom trädtopparna. Då passade jag på att bilden ovan. Trots att min lilla kamera inte har något imponerande dynamiskt omfång tycker jag ändå att resultatet blev hyggligt med stengärdet i förgrunden och de nakna träden framför en orangefärgad himmel.

Fullmåne - Skrölle backar

Sedan behövde jag bara vända mig om för att upptäcka en läcker fullmåne borta i nordost. Någon närbild på månen var inte att tänka på, men tittar ni noga så kan ni säkert finna den i mitten av bilden.

Båda dessa bilder är alltså tagna på i stort sätt samma ställe. Tänk så olika resultat det går att åstadkomma bara genom att rikta kameran i ett annat väderstreck.

Du är kanske även intresserad av:

Solig trettondag

Vintersol över Vombs ängar

I motsats till årets inledande dagar bjöd trettondagen på klart väder och strålande solsken. Det var med andra ord läge att ta en tur ut i naturen. Jag styrde ut mot Vombs ängar och gick cirka sju kilometer på grusvägarna mellan Silvåkra och Harlösa.

Teleobjektivet fick stanna hemma

Normalt brukar jag nästan alltid ha med mig teleobjektivet när jag besöker dessa trakter, men just idag nöjde jag mig med en fältkikare och kompaktkamera. Ett tungt objektiv brukar nämligen göra att jag inte orkar vandra några jättelånga sträckor.

Men som alltid ångrar man sig en smula när ett djur plötsligt dyker upp på nära håll. Idag hade jag kunnat få fina bilder på både rådjur, glador och ormvråkar. Trevliga möten som tyvärr aldrig blev förevigade. Men det får vi ta nästa gång. Idag nöjer jag mig att publicera två miljö/landskapsbilder.

Den övre motljusbilden är tagen ut över Vombs ängar. Som ni ser är ängarna rejält översvämmade just nu. Den nedre bilden är tagen inne i Prästaskogen, ett litet skogsparti strax öster om byn Silvåkra.

Vinterljus i Prästaskogen öster om Silvåkra

Du är kanske även intresserad av: