Kategoriarkiv: Landsbygd

Svartedamm på Romeleåsen

Svartedamm, Romeleåsen

En bra bit upp på Romeleåsen, i en skog som kallas för Gödelövsskogen, ligger sjön Svartedamm. Sjön är inte speciellt stor, cirka 150 gånger 90 meter. Lite intressant är däremot att den ligger hela 106 meter över havsnivån. Utan att veta säkert gissar jag att den därmed bör vara en av Skånes högst belägna sjöar.

Svartedamm ligger väldigt naturskönt och omgärdas av blandskog som växt upp i ett tidigare hedlandskap. Jag har ingen aning om det finns någon fisk i sjön. Däremot såg jag flera grodor i strandlinjen när jag var där. Platsen är dessutom populär bland friluftsfolk och många väljer att övernatta i närheten av sjön. Här passerar även ett av de mountainbike-spår som utgår från Genarp.

Svartedamm har mig veterligen endast ett utlopp och därmed kommer kanske vattnet från en källa i urberget. Från sjön rinner en mindre bäck ner till Gödelövsbäcken, som i sin tur mynnar ut i Höje å.

Du är kanske även intresserad av:
> På Romeleåsens branter växer träden höga
> Aftonsol mellan Väderkullen och Romeleklint

Naturen har torkat ut och ändrat färg

Torr natur

Som jag skrev i en tidigare bloggpost har de senaste månadernas värmebölja knappast lockat till några längre utflykter ute i naturen. Men nu har vi äntligen fått det väderomslag som många säkert har längtat efter. Tidigare idag begav jag mig ut på en längre tur i Klintaskogen på Romeleåsen. Sammantaget blev det en dryg mil till fots.

Jag har naturligtvis inte kunnat undgå att notera hur torrt det har blivit i naturen de senaste veckorna. Men idag blev det betydligt mer påtagligt. I höglänt terräng ser det rent ut sagt sorgligt ut. Löven på många träd, speciellt björken och lönnen, är roströda. Gräsängarna är helt gula och blåbärsriset är snustorrt.

Naturen har ändrat färg

Förhoppningsvis kommer många av träden att återhämta sig inför nästa vår. Gräset är starkt och kommer alltid tillbaka. Men det här året känns lite förlorat redan mitten av augusti. Det ska bli intressant att se hur hösten kommer att gestalta sig. Min gissning är att den blir väldigt annorlunda.

Lapporten genom Hällestadsåsen

Lapporten - Hällestadsåsen

Det är fortfarande riktigt varmt och torrt i Skåne. Vill man göra något aktivt, som exempelvis att gå ut och fotografera djur eller landskap, är det kvällarna som gäller. Sommarkvällarna har varit helt fantastiska den senaste månaden och jag försöker kommer ut så mycket som jag kan.

Igår tog jag en tur ut till Hällestadsåsarna. Detta är gamla rullstensåsar som bildades av inlandsisen under senaste istiden. Numera växer lummig och grönskande bokskog på de relativt branta åsarna.

Bilderna i denna bloggpost är tagna vid en plats som lite skämtsamt kallas för Lapporten. För många år sedan bröt folket i bygden grus från åsen, vilket gjorde att det bildades en liten dalgång. På avstånd liknar urgröpningen nästan den riktiga Lapporten i Abisko. Fast betydligt mindre så klart.

Bokträd Hällestadsåsen

Ute på ängarna märks det verkligen hur torrt det är i markerna. Många björnbärsbuskar har torkat in och i dessa lär det inte bli mycket bär den här säsongen. Uppe på den skogbeväxta åsryggen känns det däremot som att det mäktiga lövtaket har bevarat lite fukta. När man står betraktar träden längs åsryggen känns det lite som att befinna sig inne i en stor pelarsal.

Stubbåker framför dramatisk aftonhimmel

Molnhimmel stubbåker

Den här typen av lite mer abstrakta bilder börjar bli alltmer sällsynta här på bloggen. Det betyder emellertid inte att de på något sätt skulle tilltala mig mindre. Igår cyklade jag förbi en brantare sluttning med en nyligen skördad stubbåker strax öster om Lund. Himlen var riktigt dramatisk och så jag gjorde ett kort stopp och tog några bilder. Här är resultatet. Personligen tycker jag att det blev ett riktigt trevligt motiv. Och ju mer jag tittar på bilden, desto mer gillar jag den. 

Utsikt över Klingavälsåns dalgång

Klingavälsåns dalgång

Detta är en bild som jag tog från en höjd i närheten av Silvåkra för några dagar sedan. Framför mig bredde en bit av Klingavälsåns natursköna dalgång ut sig. I en hage mellan träddungarna gick betande kor samtidigt som en grupp gäss sträckte förbi framför en molnfri aftonhimmel.

Den roströda växten i förgrunden är ängssyra som tycks trivas väldigt bra i det ovanligt torra klimatet. Skogsområdet längst bort i bilden bör vara delar av Borstbäckens naturreservat som jag har besökt vid ett flertal tillfällen de senaste åren.