Längs den gamla vägen mellan Revinge och Skatteberga står resterna av vad som en gång varit en vindpump. Förr i tiden använde bönderna möllor som den här för att med vindens hjälp pumpa upp vatten till grödorna. Sedan blev landet elektrifierat och möllorna förlegade.
Rotorbladen på denna vindpump har sedan länge gått hädan för väder och vind. Kvar finns bara ett stålskelett, som höjer sig över nejden och minner om en svunnen tid.
Jag gläds verkligen över att cykelsäsongen kommit igång. Eftersom Påskafton bjöd på ett härligt vårväder packade jag ner en lättare fika och begav mig ut på de skånska grusvägarna. I närheten av den gamla gården Karstgård, där Skåneleden korsar Revingehed, stannade jag till vid en liten björkdunge och bara njöt av det underbara vädret. Förhoppningsvis blir det många mil på cykel de närmaste sju månaderna.
Marken i skogarna runt Stenshuvud är ofta helt täckt av så kallad klappersten. Detta är mindre stenar som fått sin runda form av havsvågor och strömmande vatten. Detta är en process som tar flera hundra år. Därför går det att finna klappersten långt ifrån kustlinjen. Jag kan intyga att det inte är helt lätt att ta sig fram till fots i skogar som denna. Ett par stabila kängor är ett måste.
Jag kom just på att jag inte skrivit någon ny bloggpost på ett tag. Relativt mycket jobb i kombination med att jag så smått har dragit cykelsäsongen har gjort att det inte blivit några nya bilder den senaste veckan.
Förhoppningsvis blir det ändring på den saken inom en snar framtid. Jag känner redan ett sug efter att komma ut i naturen. Det är något jag mer eller mindre blivit beroende av på senare år.
Bilden ovan tog jag i Bjärred för en vecka sedan. Ni som följer mig på Instagram har förmodligen redan sett den.
Igår kväll blev det en kortare tur ut till Bjärreds strandpromenad. Efter en i stort sett gråmulen dag sprack molntäcket plötsligt upp och släppte in en del solsken. Dessutom var det nästan helt vindstilla. Vid den norra småbåtsbryggan stannade jag till och tog den här symmetriska bilden.