Strax söder om Sassnitz på den tyska ön Rügen ligger det lika mäktiga som mytomspunna byggnadskomplexet Prora. Faktum är att Prora, med sin totala längd på över fyra kilometer fördelat på sex våningsplan, anses vara en av de längsta byggnaderna i världen.
Prora uppfördes som en semesteranläggning då nationalsocialismen var det rådande idealet i Tyskland. Bygget startade 1936 men han aldrig slutföras innan andra världskriget bröt ut 1939. Initiativtagare till Prora var organisationen Kraft durch Freude (KdF), som löd under den nazistiska fackföreningsrörelsen ”Deutche Arbeitsfront”.
Grundtanken var att en betydande del av Tysklands arbetare skulle erbjudas en relativt billig semester alldeles intill Rügens vackra sandstrand. Totalt planerades för 10 000 rum, som samtidigt kunde härbärgera 20 000 gäster. Alla skulle erbjudas boende i tio dagar, vilket gjorde att anläggningen årligen skulle kunna ta emot en halv miljon gäster. Rummen var relativt spartanska, men alla hade havsutsikt. I anslutning till anläggningen planerades även för restauranger och en stor festplats. Dessa blev dock aldrig färdigställda.
Ytligt betraktat verkar kanske idén bakom denna mäktiga semesteranläggning som både omtänksam och generös. Men bakom organisationen KdF fanns så klart flera mer eller mindre dolda mål och syften. För Prora var inget vanligt hotell eller vilohem. Dagarna på Prora var detaljplanerade och inrutade i en mängd olika aktiviteter, allt ifrån sporter till filmvisningar och konserter, som alla egentligen hade syftet att stärka den nazistiska regimens ideal. På Prora skulle trötta och tvivlande arbetare hämta kraft för att sedan återvända hem och jobba ännu hårdare för att återupprätta den tyska nationens stolthet.
Arkitektoniskt är Prora onekligen intressant. Tillsammans med Reichsparteitagsgelände i Nürnberg är det ett av få bevarade byggnadsverk från det tredje riket. Prora uppfördes i armerad betong, som sedan kläddes med tegel och puts, vilket var en helt ny byggnadsform på 30-talet.
Under andra världskriget användes Prora bland annat som fältsjukhus. Vid krigsslutet övertog Röda Armén anläggningen och brukade den som soldatförläggning. I vilken omfattning Prora användes under DDR-tiden vet jag inte riktigt, men jag gissar att stora delar bara fick förfalla. Det gjordes även försök att spränga några av de ej färdigställda norra huskropparna, dock utan någon större framgång. Den armerade betongen var helt enkelt för stark. Dessa står idag kvar som tomma och inhägnade ruiner längs stranden.
Efter Tysklands återförening har Prora till stor del renoverats och rustats upp. Idag inrymmer anläggningen allt från exklusiva semesterlägenheter till vandrarhem. Antagligen är detta det enda rätta sättet att i längden bevara detta imponerande byggnadsverk för eftervärlden.
