I närheten av det gamla sandtaget vid Tvedöra ligger en mindre lövskog. Flera träd är riktigt gamla och det finns gott om gammal ved på marken. I sådana miljöer trivs spillkråkan.
Jag gjorde ett kort stopp i den lilla skogen för en dryg vecka sedan. Då låg det fortfarande snö på marken. I Tvedöra-sjön var isen så pass tjock att det gick utmärkt att åka skridsko.
Vid det tillfället upptäckte jag en spillkråka på ganska nära håll. Dessvärre hade jag ingen kamera med mig, men det var ändå roligt att få se den vackra och charmiga fågeln.
Under gårdagen gjorde jag ett nytt stopp vid skogen. Till min lycka fick jag än en gång syn på spillkråkan. Om det är samma individ vet jag inte, men det är nog sannolikt. Det här var nämligen en hane och jag gissar att den har bildat revir här.
Spillkråkor är oftast ganska lätta att upptäcka. Dels har de ett karakteristiskt trumpetande läte som hörs på långt avstånd. Vidare avslöjar de sig själva när de idogt hackar i gamla träd i jakt på myror, larver och skalbaggar. Men allra ljudligast är nog deras ”trummande”, som i likhet med andra hackspettar huvudsakligen sker på våren.
Jag lyckades få ett gäng riktigt hyggliga bilder på spillkråkan innan jag lät honom fortsätta sin flitiga jakt på föda.
