Kategoriarkiv: Landsbygd

Drakamöllans böljande hedlandskap

I mitten av förra veckan passerade jag Drakamöllans naturreservat till fots. Det här var faktiskt mitt första besök i detta böljande hedlandskap som ligger mellan Brösarp och Maglehem i östra Skåne. Det kommer garanterat att bli fler besök senare och då kommer jag att ta med mig en lite tyngre kamerautrusning.

Miljön vid Drakamöllans naturreservat inbjuder verkligen till landskapsfotografering. De rundade kullarna, som delvis är täckta av ljung skapar läckra linjer i landskapet och ger bilderna ett härligt perspektiv bort mot horisontlinjen. På vissa backar står ensamma träd som enkelt går att placera som tydliga punkter i kompositionen.

När jag besökte platsen låg det fortfarande lite snö kvar på marken. Det karga landskapet var inbäddat i bruna och lätt gröna jordfärger. Längre bort försvann landskapet i ett blåtonat dis. Eftersom jag passerade genom naturreservatet på relativt kort tid hann jag inte ta så många bilder. Men två exempel finner ni här.

> Läs mer om Drakamöllans naturreservat på Länsstyrelsens hemsida

Den ensamma och vindpinade tallen vid Haväng

Ensamma träd har blivit lite av en följetong här på bloggen. Det mest avbildade ensamma trädet i Skåne måste vara den vindpinade tallen på sandkullarna vid Haväng på Österlen. En snabb sökning på nätet och det dyker upp otaliga varianter på just denna tall.

Och jag kan bara hålla med om att tallen är väldigt fotogenisk där den står längst upp på kullarna med Hanöbukten som bakgrund.

> Här hittar ni en helt annan variant på samma träd som jag tog för snart två år sedan

Skåneleden mellan Vitemölla och Drakamöllan

Igår drog jag på mig vandringskängorna och begav mig ut på en längre tur längs Skåneleden mellan Vitemölla och Drakamöllan. En tur som landade på närmare 16 kilometer. Vädret var riktigt gynnsamt med ett par plusgrader, svaga vindar och åtminstone bitvis solsken.

Från Vitemöllas strandängar gick färden norrut mot Haväng, där jag sedan följde Skåneleden inåt i landet längs Verkaåns slingrande vatten. Strax norr om Brösarp gick leden vidare in i den trolska skogen Maglehems Ora där mäktiga bokträd höjde sig mot skyn (se bilden). Slutligen nådde jag Drakamöllans naturreservat där jag välkomnades av ett smått magiskt och böljande hedlandskap.

Min ambition var att avverka en ganska lång sträcka på relativt kort tid. Därför hade jag inte möjlighet att ta så många bilder. Och det fanns definitivt inte tid till att leta upp bra kompositioner. Men min kompaktkamera var redo hela tiden och jag fick trots allt en del bildmaterial med mig hem. Så fler bilder lär dyka upp i mina flöden framöver.

Jag kan varmt rekommendera sträckan mellan Vitemölla och Drakamöllan. Landskapet varierar verkligen och platserna som passeras är bitvis fantastiskt vackra. Flera kommer jag definitivt att återvända till när jag har stora kameran med mig.

Vinter i Vombs fure

Efter en relativt kall natt bjöd måndagen på ett riktigt härligt vinterväder med ett par minusgrader och strålande solsken. Strax efter lunch begav jag mig ut till Vombs fure för att primärt jaga nya djurbilder. Några fåglar lyckades jag fånga på bild. Hjortarna ville däremot inte visa sig idag.

Trots att jag släpade runt på ett tungt objektiv blev rundan hyggliga 6,2 kilometer lång. Och jag hade så klart min lilla kompaktkamera med mig så att jag kunde ta lite miljöbilder. Ett exempel ser ni ovan.

Bilden är tagen vid en plats som kallas för Eriksro. Längs vägen står flera gamla så kallade evighetsträd.

Tallar i motljus

De gamla tallarna som växer i hagarna mellan Romeleklint och Väderkullen har jag fotograferat vid ett flertal tillfällen. När jag under gårdagen passerade platsen tyckte jag att motljuset var så pass tilltalande att jag plockade upp kameran och tryckte av några rutor.

Bilden krävde en hel del efterbehandling för att jag skulle bli någorlunda nöjd. Men slutresultatet blev inte helt tokigt. Som ni ser jag jag positionerat mig så att solen delvis är skymd av den stora tallen. På så sätt dämpas motljuseffekten en smula.